Andra söndagen i Påsktiden

Påskens vittnen 

Andra söndagen i påsktiden hette förr ”första söndagen efter Påsk”. Den har också en gammal benämning: Quasimodogéniti = såsom nyfödda barn, efter begynnelseorden ur 1 Petrus 2:2-3: ”såsom nyfödda barn skall ni längta efter den rena, andliga mjölken för att växa genom den och bli räddade. Ni har ju fått smaka Herrens godhet”. Detta är en uppmaning till dem som döptes på Påskdagen. Nu ska de lära sig att leva dopets rika liv.

Temat för söndagen är Påskens vittnen.  Den uppståndne Jesus visar sig för sina lärjungar, deras kärlek och tro förnyas. Deras inre sår får en läkedom. Det är en rik tid, de går in i och vi följer dem in i denna tid. Vi får idag göra ett besök vid Tiberias sjö och där får vi pröva fiskelyckan. En kärlekssång till Jesus börjar gnola inom oss. Den är skriven av Heidi Langegard: Jesus vi älskar dig och vi lovar och prisar ditt namn.

Första årgångens läsningar: Jesaja 43:10-13, 1 Kor 15:1-11, Johannes 21:1-14, Psalt.145:1-7.

Söndagens predikotext: Johannes 21:1-14
Sedan visade sig Jesus igen för lärjungarna vid Tiberiassjön. Det gick till så: Simon Petrus och Tomas, som kallades Tvillingen, Natanael från Kana i Galileen, Sebedaios söner och två andra lärjungar var tillsammans. Simon Petrus sade till de andra: ”Jag ger mig ut och fiskar.” De sade: ”Vi följer med dig.” De gick ut och steg i båten, men den natten fick de ingenting.

När morgonen kom stod Jesus på stranden, men lärjungarna förstod inte att det var han. Och Jesus frågade: ”Mina barn, har ni ingen fisk?” De svarade nej,  och han sade: ”Kasta ut nätet på högra sidan om båten, så får ni.” De kastade ut nätet, och nu orkade de inte dra in det för all fisken.

Den lärjunge som Jesus älskade sade då till Petrus: ”Det är Herren!” När Simon Petrus hörde att det var Herren, knöt han om sig ytterplagget, för han var inte klädd, och hoppade i vattnet. De andra lärjungarna kom efter i båten med fångsten på släp; de hade inte långt till land, bara ett hundratal meter. Då de steg i land fick de se en glödhög och fisk som låg på den och bröd.

Jesus sade till dem: ”Hämta några av fiskarna som ni just fick.”  Simon Petrus gick upp på stranden och drog i land nätet, som var fullt av stora fiskar, 153 stycken. Och fast det var så många gick nätet inte sönder.

Jesus sade till lärjungarna: ”Kom och ät.” Ingen av dem vågade fråga honom vem han var; de förstod att det var Herren.  Jesus gick fram och tog brödet och gav dem, och likaså fisken.

Detta var tredje gången som Jesus visade sig för sina lärjungar sedan han uppstått från de döda. 

Vi övar oss i lärjungarnas kärlekssång:
Jesus vi älskar dig
och vi lovar och prisar ditt namn   

1.  Nystart.
Vi kommer ihåg att, när kvinnorna kommer till graven i Jerusalem möts de av en ung man i vita kläder. De förstår att det är en ängel, en budbärare från himlen. Och ängeln ger dem en order. Gå och säg till Petrus och de andra lärjungarna. Han går före er till Galileen. Där skall ni få se honom som han har sagt er (Markus 16:7).

Budskapet var till alla lärjungarna, men riktat särskilt till Petrus. Petrus hade det mycket svårt nu. Han hade förnekat den Herre han älskade. Han måste känt sig ordentligt misslyckad. Gå och säg till Petrus …
Vilken omsorg om Petrus! 

Lärjungarna ger sig iväg. Det verkar som om de dröjer ett par veckor. Varför går de inte med en gång? Kanske de inväntar Tomas.  Han missade Påskdagens möte då Jesus visade sig för lärjungarna. Och den som missar en mässa han missar en massa. Men Jesus sökte upp honom. Det mötet slutade med den underbara bekännelsen till Jesus: Min Herre och min Gud! Lärjungarna väntade på att Tomas skulle vara redo.  Men när Tomas nu var det, ger de sig iväg.
Vilken omsorg om Tomas! 

Nu  följer vi med  dem till Galiléen. Vi kommer dit, där allting började för dem med Jesus. Tillsammans med Jesu första lärjungar får vi vara med om en nystart. Precis som de blir den första kärleken förnyad. Den första kärleken är ju den som Jesus visar oss. Vi älskar, därför att han först älskat oss. (1 Joh 4:10,19). Den kärleken förnyar också vår kallelse att vara Jesu redskap. Också oss vill han ha till människofiskare. Vi får vara med om att vara Jesu händer, som drar upp människor, som håller på att sjunka i missmodets, förtvivlans, sorgernas djupa vatten.  Nu får också vi vara med om de första lärjungarnas nystart. Vi får - också vi - höra  Jesu ord, som är laddade med ande och liv. Vi får möta den levande Herren, han som botar, befriar, upprättar.  Också vi får som lärjungarna då, räta på ryggen och hitta vårt människovärde igen. Jesus har sänt bud till oss. Vi lyder nu order och gör oss beredda att möta Jesus igen.
Vilken omsorg om oss!

Jesus vi älskar dig
vi vill höra och lyda ditt ord.  

2.  Jesus har uppstått – men var hittar vi uppståndelsens kraft?
Lärjungarna och vi kommer nu till Tiberias sjö, den sjö vi vanligtvis kallar Gennesaret. Men Jesus är inte där. Vi ser honom inte. Vi väntar. Och nu är det kväll, en härlig kväll. Tiberias sjö ligger alldeles spegelblank. En doft av vårblommor och citronträd. Båtarna ligger vid stranden. Vi känner en sugning inom sig. Tänk om ... länge sen vi dragit upp några fiskar. Hur skulle det va med en fisketur? Den som uttrycker, vad vi alla tänker, är Petrus. Jag ger mig ut och fiskar, säger Petrus. Vi hänger med, säger vi.

Och så sitter vi där.  Den ena timmen går efter den andra. Vi känner i näten, drar upp dem, sänker dem, ingenting händer, inte en mört, inte den minsta lilla torskfilé sprattlar i näten.  Den natten fick de ingenting, står det. Vi sitter där modlösa, tysta, det börjar bli alldeles kolmörkt. Och kallt. Vi känner oss frusna ... denna händelse drar in också oss som lever nu. Vi känner igen oss. Vi vill så mycket. Tar pigga initiativ. Vi jobbar och sliter. Men ingenting händer.
 
Kan du se dig själv i någon av de sju som räknas upp.  En del känner igen sig i Petrus. Alla som har ett ledaransvar kan göra det. Man försöker och försöker. Man sliter för att få igång andra. Paulus säger: Nu lever inte mer jag - det är Kristus som lever i mig (Gal 2:20).  Dagens ledare kanske säger: 'Nu lever inte mer jag - det är människors förväntningar och krav som lever i mig'. Man har så många förväntningar riktade på sig och får så många anklagelser när det inte lyckas. Undras om inte Petrus helst ville springa och gömma sig nu?  

Bredvid Petrus nämns Tomas, det är enda gången de två nämns tillsammans i Nya Testamentet. Tomas kallas Didymus, tvillingen. Antingen beror det på att han har ett tvillingsyskon. Eller också att det bor två människor inne i Tomas, trons och otrons människa. En del känner igen sig i denna slitning. Ordet tvivel kommer av två ord: TVI = två - VEL = vela. Man velar åt två håll.  Trons och otrons människa sliter i mig.
 
Sen finns där Natanael. Han är från Kana i Galileen, står det här. Kana ligger någon mil från Nasaret. Det är han som en gång sa: Kan något gott komma från Nasaret (Joh 1:46). Natanaelmänniskan finns också idag. Det är skeptikern, den som har svårt att glädja sig över de andra, som inte bor på samma plats, går i samma klass eller är med i samma gemenskap. Natanael är den som hänger med i kristna sammanhang men så ofta är negativ och lite sur och inte klarar av några förändringar.  

Sedan nämns här Sebedaios söner.  De nämns inte vid sina namn, Jakob och Johannes. Man kan undra varför? Gled de nu när de kom tillbaka til det gamla fiskeläget vid Gennesarets sjö, tillbaka i de gamla fadersbindningarna? Är de pappas pojkar. De har inte någon egen identitet. Låsta av släkten. Vad ska släkten säga? 
 
Sedan är där också två andra lärjungar. De är anonyma. Känner du att du hör med bland dem? Ingen märker att man är med.  Man är bara bra för statistiken. Känner sig utanför.
   
Finns du med bland dessa sju? De är aktiva, duktiga, påhittiga. De sliter, jobbar, men ingenting vill riktigt lyckas.

De har samma problem som lampans. Allt finns, allt ser bra ut, men kontakten är ur, ingen kontakt med Livets ström. Därför känns det så mörkt och meningslöst och kallt.

Hur är det med ditt förhållande till Jesus? Du vet att han är uppstånden. Men du saknar uppståndelsens kraft. Du säger som Paulus: Jag vill lära känna Kristus och kraften från hans uppståndelse (Filipperbrevet 3:10). Om du gör det så bed om den…. 

Jesus, du uppstått har
och vi ber om uppståndelsens kraft  

3. Öppna våra ögon och öppna våra öron!
På morgonen stod Jesus där på stranden.  Det står inte: Han kom gående. Han stod där. Han hade tydligen stått där rätt länge. 

Kan detta säga oss något?  Vi jobbar, vi sliter, vi är duktiga. Vi kanske jobbar för Jesus. Men man räknar inte så mycket med honom. Vi är frånvarande. Han är närvarande. 'Ge oss, o Herre, öppnade ögon, vi vill se Jesus'. Vi vill se honom mitt i vår vardag, i våra hem, i våra arbeten, när vi är tillsammans med människor. Och någon som upptäckte hans närvaro där sa: Vad roligt och friskt allting blev!

Men det gäller inte bara att SE Jesus. Vi får också LYSSNA till honom. Mina barn, har ni ingen fisk?  Han frågar efter hur de har det. Och efter hur du har det. Efter dina problem. Det du är ledsen över.

Det som nu händer, påminner om den första gången de mötte Jesus vid Gennesarets sjö (se Lukas 5:1-11). Där säger han till dem att lägga ut på djupet.

Nu ger han en ny order: Kasta ut nätet på högra sidan om båten. Varför just höger sida? Jag, som skriver detta, undrade. Och jag fick svar från en kommentar av min vän, bibelläraren Erik Bernspång:

Man brukade fiska på vänstra sidan. På högra sidan satt rodret, och det var ju onödigt att trassla in nätet i rodret. Än idag kallas ett fartygs högersida styrbord. Vad Jesus begärde av lärjungarna var tre saker som stred mot alla regler och traditioner:  

1. Han befallde dem att kasta ut nätet nu på morgonen, alltså på fel tid av dygnet.
2. De skulle kasta ut det bara 100 meter från stranden där det inte brukar finnas någon fisk, alltså på fel ställe i sjön.
3. Och till råga på allt skulle de kasta ut det på fel sida om båten på höger sida.  
Det kunde vara ett trosprov för dessa yrkesmän att vara trefalt tokiga för Jesu skull. Men lärjungarna handlade i enkel lydnad för Jesu ord, och resultatet blev enormt. Hemligheten till kraften i apostlarnas liv var att de gjorde som Jesus sade. Fångsten, de här fick, är en bild av de många som skall vinnas för Guds rike. Resultatet skall bli stort över hela världen då lärjungar går ut med evangeliet under Herrens ledning. Och vi må vara beredda på att han ibland kallar också oss att göra ovanliga ting.  

Mannen  på stranden ger alltså order till yrkesfiskarna. Det ligger en sådan makt i hans ord. De gör vad han säger. De lyder. Och nu får de så mycket fisk att de inte orkar dra in näten. Vilken fiskelycka!

Undret här består inte i att de fick fisk utan däri att Jesus kunde säga dem var de skulle kasta ut nätet. Han uppenbarade sig för dem. Han lyste fram för dem. Och efter en dålig natt gav han dem en strålande morgon. Det är vad Jesus vill göra för misslyckade lärjungar.

Kan detta säga oss något?  Jag tror att Jesus vill ge både dem och oss en viktig läxa. Ska det hända något i våra liv, i våra församlingar, i våra hem, måste vi både lyssna till Jesus och lyda honom. Inte göra en massa duktigheter på egen hand. Ge oss tid att vara stilla inför Jesus, lyssna till vad han säger. Och lyda. Höra, göra. Ha kontakt med ljuskällan. 

Jesus, du uppstått har!
Du kan hjälpa oss höra och se.  

4. Det är Herren! 
Lägg nu märke till vad som händer. Lärjungarna är så upptagna av egna problem och vad de ska göra, att de inte ser Jesus. Och vi är så fångade i oss själva. Ser inte Jesus. Ser inte människorna omkring oss.  Men en lärjunge, Johannes, han ser, han upptäcker. Johannes som skriver ned detta nämner inte sitt eget namn. Han kallar sig den lärjungen som Jesus älskade. Det betyder inte att Johannes var gullgossen, som hade fjäsk hos Jesus. Johannes kallar sig så, därför att det var så oerhört för honom att Jesus verkligen älskade honom. Johannes ser och han upptäcker och han säger: Det är ju Jesus som står där på stranden! Det är Herren! säger han till Petrus. 

Vi sjunker ibland ned i missmod, vi tappar självförtroendet precis som Petrus.  Fint när någon då säger till oss: Det är Herren. Någon som pekar för oss på Jesus.  

När Petrus hör detta hoppar han i vattnet. Lägg märke till vad han gör, innan han hoppar i. Han klär på sig. Han knyter om sig ytterplagget. Vi klär av oss, när vi ska bada. Petrus klär på sig. Han vill tydligen inte komma hur som helst inför Jesus.

Jesus uppmanar dem nu att hämta några av fiskarna som de fått.  Då går Petrus själv och drar ensam upp fiskarna på strand. Det sades lite tidigare att det var så mycket fisk att de inte orkade dra in all fisken.  Men Petrus orkar. Kanske är det så att när vi kommer nära Jesus får vi nya krafter. Vi trodde inte att vi skulle orka, klara av. Men närheten till Jesus ger oss kraft. I min Gud har jag funnit styrka...

Nätet är fullt av stora fiskar, 153 stycken.  Man har funderat över detta tal.  Det enklaste svaret på frågan, varför Johannes skriver att det var 153 fiskar, är att det var 153 fiskar.

Sedan går det bra att krångla till det lite. Johannes har en förmåga att antyda märkliga ting som döljer sig i djupen. Både Gennesarets sjö och Bibelns ord döljer många hemligheter under ytan.

Man sa på den tiden att summan av alla fisksorter var 153. Och så har man här sett en anspelan på missionsbefallningen. Gå ut och göra alla folk till lärjungar. Evangeliet, budskapet om Jesus är noten som kastas ut och drar människor in i Guds kärlek. Människor av alla slag bärgas till himmelen.

Man har också sett en annan förklaring till siffran 153. Varje bokstav är ju också en siffra.  A = 1, B = 2, C = 3 o.s.v.  Om räknar ut siffertalet för de grekiska bokstäverna i DET ÄR HERREN, blir det 153. Budskapet i detta är att Jesus är Herren och han vill dra oss och alla andra människor in i sin kärlek. Vi sjunger:

Jesus du uppstått har
och du vill dra alla folk in till dig. 

5. Kom och ät.
När Petrus kommer fram till Jesus, ser han en glödhög och fisk som låg på den och bröd. Kanske glödhögen, kolelden rör upp ett minne inom Petrus, kolelden på översteprästens gård, där Petrus förnekat Jesus tre gånger.   I texten som kommer efter vår text ser vi hur Jesus ger själavård och helande i det minnet. (Se Joh 21:15-19).

Där på stranden blir det nu en måltid av bröd och fisk. Jesus säger: Kom och ät.  Kan du höra, hur Jesus säger så till dig: Kom och ät. Vi tappar orken, om vi inte får näring till vår inre människa. Och när vi idag äter måltiden i den heliga nattvarden är det ju Jesus själv vi tar emot. Vi är med där i salen i övre våningen då Jesus instiftar nattvarden, vi är med vid måltiden på stranden vid Tiberias sjö. Han vill fylla våra hjärtan med sin seger på Golgata, och låta hans kärlek komma in oss som eld i vårt blod.

Denna söndag heter också Quasimodogéniti, vilket betyder såsom nyfödda barn. Petrus säger i 1 Petrus 2:2-3 att ”såsom nyfödda barn skall ni längta efter den rena, andliga mjölken för att växa genom den och bli räddade. Ni har ju fått smaka Herrens godhet.”

Om vi har fått smaka Herrens godhet, kan vi kanske få säga till någon Petrus, någon kyrkans ledare, som är trött och sjunkit ihop i missmod: DET ÄR HERREN! 

Jesus, du Herren är
och vi prisar och lovar ditt namn