Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?
Jag ropar förtvivlat, men du är långt borta.
Min Gud, jag ropar om dagen, men du svarar inte,
jag ropar om natten men finner ingen ro.
Från min födelsestund är mitt liv i din hand,
alltsedan jag blev till har du varit min Gud.

Dröj inte långt borta, jag är i nöd,
och ingen finns som hjälper mig.
Herre, dröj inte långt borta,
du min styrka, skynda till min hjälp!

Ty Herren föraktade inte den svage
och vände inte ryggen åt hans nöd,
han dolde inte sitt ansikte
utan hörde hans rop om hjälp.

Du är källan till min lovsång.
Inför dem som fruktar Herren
får jag frambära de offer jag lovat.
Jag lever för honom!

Ur Psaltaren 22