Vilken förvandling...

Utanförskapets bedrövelse byttes i glädje. Det gällde Sackeus - det gäller många. Hemma hos Sackeus kallades det frälsning. Innan Jesus lämnade Sackeus hus för att fortsätta sin avbrutna vandring genom Jeriko sa han, att nu hade frälsning kommit till Sackeus familj och att Människosonen, Jesus, hade kommit för att uppsöka och frälsa det som var förlorat.

Ta nu en titt genom vårt Bibelfönster. Först utåt. Vad ser vi ? Jo, tyvärr ser vi en mängd förlorade människor, människor som gått vilse och förlorat sig i snåriga buskage. Som när ett får har fastnat i ett taggigt snår med sin ulliga päls, därför att det kommit för långt från sin herde.
Jag klarar mig alldeles utmärkt bra själv, tänkte fåret. Men nu kunde det inte rädda sig själv.

När de förlorade människorna fastnat bland alla åsikter och tyckanden och vill klara sig själva, då är de i fara. Utan närheten till Gud, vår herde, blir vi snabbt förlorade, mänskan såväl som fåret. Vår enda räddning är att Jesus letar reda på oss där vi krånglat in oss i diskussioner och tvivel, besvikelser och människofruktan.

Så bra det är att Sackeus finns och att Jesus träffade honom. Så att vi fick veta att alla förlorade kan bli räddade. Ett liv som består i att sitta fast i ett meningslöst taggigt snärje får vi byta mot att leva på de gröna ängarna, vid härliga vattenkällor, fria. Och framför allt leva nära Herden. Inte blir livet fördenskull bara lätt.
Visst finns där klippsprång, ulvar och andra farligheter. Men räddningen finns nära och tryggheten.

Vad kostar det här då? Det är gratis, men det kan kosta på. Det kanske tar emot att hoppa ner från trädet. Att bekänna färg. Men vad är det inte värt?

Del 6: Det värdefulla förlorade