Många gör det, med
glam och glitter, dricka och raketer - egna eller andras.
Hemma hos oss brukar vi fyrverkeri - snylta. Vi tittar ut
genom balkongfönstren och avnjuter hur den ena stjärnkaskaden
efter den andra skjuter i höjden. Det är utomordentligt
vackert och utomordentligt dyrt - för dom som betalar.
Nyårsafton - med svavelstickorna.
Svavelstickor, det är som stora tändstickor, men
utan säkerheten som vi är vana vid. De flesta
har inte hört om svavelstickor, annat än möjligen
i samband med H C Andersens saga Flickan med svavelstickorna.
Där skildras den fattiga flickan som på själva
nyårsafton, frusen, hungrig, barfota går runt
för att tigga och sälja. Men inget lyckas. Där
ute, utanför de ljusstrålande fönstren, går
hon och drömmer sig innanför. Med hjälp av
det kortvariga ljuset från några stickor upplever
hon under några ögonblick värmen från
kaminen, det dignande julbordet, granens skimrande smycken.
 | Vår nyårsbild är målad
av Ljungskile-konstnären Gunilla Wagersten.
Hon har gjort denna moderniserade illustration till
sagan som en gåva till bibelskolan. com. Den typiska danska småstads miljön har
till stor del bytts mot storstadens höghus. Men
den som är utanför blir det inte mindre
om de lysande fönstren är många. Tvärtom. Klicka gärna
på bilden!!! |
Unna dig en upplevelse!
Läs HC Andersens
Flickan med svavelstickorna,
i någon vackert illustrerad upplaga.
I sagan om svavelstickorna
finns som i alla riktiga sagor så många av livets
situationer med. Vi ska fortsätta några veckor
i början av det nya året att fundera över
aktualiteter som mobbning, orättvisa, rädsla,
de svagas utsatthet etc.
Den här veckan som innehåller nyårsafton
och nyårsdagen, ska vi koncentrera oss på några
meningar i sagan.
"Uthungrad och genomfrusen, modlös och kuvad,
gick hon..." ..."Ur alla fönster strålade
nyårsljusen, och längs hela gatan luktade det
så ljuvligt av stekt gås.".
Redan t ex på profeten Amos tid (700-talet
före Kristus) våndades människor under
orättvisans gissel. Alltid lever vi alla med orätten
både i oss och kring oss.
Men i sagans slut är
allt förändrat. Varför? Jo, genom flickans
djärvhet och hängivenhet kunde de olycksbringande
svavelstickorna i stället ge välsignelse. Hon
tände dem, först en och en, med bävan, sen
hela bunten i en innerlig önskan att få vara med.
Och hon drömde, i de lysande stickornas sken såg
hon sin döda mormor som en stor oändligt vacker
ängel. Hon som var "den enda som någonsin
varit snäll mot henne". "Hon tog den
lilla flickan på sin arm, och de svävade upp i
strålande ljus och glädje så högt, så
högt! Och det fanns inte mer någon kyla, ingen
hunger, ingen skräck! De var hos Gud!"
Jämför bibelns ord
i
Uppenbarelseboken kap. 21:4 
HC Andersen var stor realist
mitt i sitt sagoberättande. Han visste att vi människor
behöver våra änglar. Var och en behöver
- om så också bara en enda - budbärare, någon
som är snäll mot oss.
Genom budbärande människor
gör Gud under för sina barn på jorden. Låter
oss se möjligheter där till synes ingen utväg
finns. Gud är god också detta nya år. Och
särskilt tar han sig an de svaga. Bibeln är full
av sådana löften. Mer om detta nästa vecka.
