Lena, rektor på Lillstans högstadium,
funderade ofta och länge över stämningen
och arbetsmiljön på skolan. Det verkade
som om ett nytt och främmande tankesätt
påtagligt hade kommit närmare för
varje termin. En ny attityd och en ny vilja höll
på att tränga in och bryta ner den anda
av respekt och samarbete som hade byggts upp av elever,
lärare och administratörer. Att hejda detta,
samtidigt som man visade respekt för alla delaktiga,
var ett av Lenas stora dilemman. Lena kom att tänka
på Linda, lärarinnan i SO. Hon hade varit
med i några år och lyckats förtjäna
allas respekt och tillit. Egentligen gjorde hon inget
väsen av sig, men när hon talade var det
med en säkerhet och en auktoritet som gjorde
att folk lyssnade, även de som var mindre seriösa... .
Inte så långt borta på
Storstadens sjukhus, satt Lisbeth i sitt tjänsterum
och brottades med stora och svåra beslut som
skulle få långsiktiga konsekvenser, inte
bara för sjukhusets rutiner utan också
för hur hela folkets åsikter gällande
dessa frågor skulle komma att utformas och utvecklas.
Åsikterna bland kollegerna var oräkneliga
och Lisbeth kände att hon behövde mer än
sin yrkeskunskap för att hantera det som låg
på hennes bord...
Lena, Linda, och Lisbeth har systrar
som gått före, som också har brottats
med beslut som har fått långt påverkande
konsekvenser för generationer. I 2 Samuelsbok,
bland många historier om Davids förfall,
både inom hans familj och i hans rike, finner
vi två märkliga händelser, vilka har
två “kloka kvinnor” som huvudpersoner.
Två kloka kvinnor.
Den ena från Tekoa, en stad i öknen i Juda.
(Läs
gärna 2 Sam 14:1-24 
)
Den andra från Abel Bet-Maaka som låg
i den allra nordligaste delen av landet Israel. (Läs
gärna 2 Sam 20:14-22 )
Båda två - förståndiga,
skickliga och förtroendeingivande.
Den första kvinnan blev hämtad av Davids
kapten Joab för att hjälpa till i en nationell
angelägenhet. Den andra tog, på eget initiativ,
kontakt med Joab som höll på att förstöra
hennes hemstad, Abel Bet-Maaka. Hon stod på
stadsmuren den aktuella dagen och såg på
all aktivitet. Den var febril – på både
sidor av muren.
Utanför fanns Joab med sin armé.
De släpade enorma mängder av jord för
att bygga en vall upp mot muren. De slipade sina spjut
och pilar och fällde stora träd för
att kunna ramma stadsporten. Innanför muren rådde
panikstämning. Familjer samlade ihop sig och
sin boskap och försökte lagra mat och vatten.
Några grävde brunnar för att lagra
regnvatten. Barn med uppspärrade ögon grät
medan föräldrar jobbade febrilt. Dödens
skräck fyllde luften.
Kvinnan kände till stadens historia.
Sedan forntiden var staden Abel känd som en plats
dit folk som sökte vishet vandrade. Det fanns
en lång tradition av trofasthet på Israels
Gud. Staden ansågs som en “mor”
för Israel vilket betydde att den skapade och
symboliserade den enhet som band samman Israel under
en enda Gud. (Camp. “Wise
Women of 2 Samuel” s. 28)
Kvinnan bestämde sig för
att något måste göras. Varför
skulle Israels folk slå och döda varandra?
Plötsligt ropade hon efter Joab, Kung Davids
kapten och frågade varför han ville förstöra
Herrens arvedel. Frågan fick Joab att stanna
upp. Han ville bara åt Seba, en förrädare
och upprorsman, som hade gömt sig i staden. Det
visade sig att med en ganska enkel (om
än brutal!) åtgärd var hela
problemet löst och åtskilliga liv på
båda sidor av muren sparade.
Nyckeln till framgång i denna
berättelse är en “klok” kvinna.
Vidden av berättelsen är ofantligt stor.
Några detaljer i den är fysiskt brutal
och framkallar bestörtning, men faktum är
att det finns mycket som äger rum i vårt
samhälle idag som är lika förfärligt.
Skriften antyder att det fanns vissa kvinnor som var
kända för sin klokhet. Hur hade de blivit
kloka? Går det att få del av den idag?
En undersökning av ordet (“klok
kvinna”, 20:16 och “sitt kloka råd”,
v 22) i grundspråket visar att det har
med skicklighet att göra. Ordet beskriver den
förmåga en hel del människor i olika
yrken besitter, t.ex. hantverkare, som de i templet
som jobbade länge och hårt med de invecklade
anvisningarna från Herren och sjömän
som måste kunna förstå både
väder och seglingens alla konster. Ordet ”klok”
i grundspråket används 45 gånger
i Ordspråksboken vilken till stor del handlar
om hur man blir klok, d.v.s. skicklig i att leva livet
och relatera till andra människor. Att leva skickligt
i det Israeliska samhället med dess unika relation
till Gud var synonymt med att hålla den moraliska
standarden i Guds förbund med folket.
Vishet, enligt de urgamla skrifterna,
handlar om att förstå principerna från
Herren så att folket får leva klokt och
må väl. Vi kan säga att vishet är
det system av värderingar förda till oss
av Gud, som gör att vi kan leva, inte enligt
självbestämd standard eller efter mått
godkända av samhället, utan enligt den suveräne
Gudens föreskrifter - vilka skulle visa sig,
i det långa loppet, vara de bästa, både
för individen såväl som för samhället.
Att fördjupa sig i Ordspråksboken
för att lära sig hur denna vishet kan hittas
och utvecklas i det dagliga livet skulle vara ett
oerhört intressant och värdigt projekt.
Några få ideér presenteras här
- ett språngbräda i denna riktning.
Andra ord närbesläktade
med “klokhet” som ibland används
är kunskap, disciplin (träning)
och förstånd. Men grunden är alltid
det som står i Ordspråksboken 1:7: “Herrens
fruktan är början till kunskap ... “
Att frukta Herren är källan till vishet.
Att frukta Herren kan kort förklaras med att
ha en rätt attityd till Gud, att relatera till
Honom som den han är. Man får lära
känna Gud på djupet – både
uppskatta och ta emot hans villkorslösa kärlek
och nåd och bli överväldigad av hans
helighet och dom över synd. Han längtar
efter att vi helt enkelt ger upp vår självtillräcklighet,
erkänner våra överträdelser och
behov och tar emot hans oändliga barmhärtighet.
Hur blev Linda den skickliga pedagog
hon var med sitt naturliga sätt att hantera svåra
situationer? Hur kom det sig att samtidigt som hon
såg varje elev fick hon även alla hon hade
att göra med att tänka stort, på hur
deras agerande och beslut skulle vara en del av och
påverka något större? Någonstans
har Linda fått en vishet helt i linje med Bibelns
definition. En människa med en grundsyn baserad
på Guds föreskrifter kommer att vara bevis
på hans vishet oavsett om personen är medveten
på dess ursprung eller inte. Den som erkänner
källan och dessutom söker vishet under Guds
ledning har en kontinuerlig källa till utveckling
och möjligheter att påverka framtida generationer.
Lisbeth då? Frågorna
hon brottas med gäller de allra viktigaste i
livet och hon har all anledning att söka Herren,
hans principer och hans mening med våra liv.
Det krävs en vishet bortom hennes egen och en
skicklighet att hantera människornas starka känslor
som dyker upp när de kontroversiella frågorna
kommer på tal.
Hur ser utsikten ut från din mur?
... om du söker efter
(klokheten) som efter silver och letar efter henne
som efter en skatt, då skall du förstå
Herrens fruktan, och Guds kunskap skall du då
finna. Ty Herren är den som ger vishet, från
hans mun kommer kunskap och förstånd.
Ordspråksboken 2:4-6
