En gång fick jag en tavla av en vän, som hans svägerska målat. Hon kände inte mig, men hade bett för mig och sedan målat tavlan. Tavlan föreställer en stol med en vinranka som växer upp ur den. Bredvid stolen är en gren med äpplen på, och för varje äpple står en Andens frukt: hopp, kärlek, frid, tro och glädje. Flera texter ur Bibeln om Anden står skrivna över varandra längst ner på tavlan, och ensamt högst upp i vänstra hörnet står ”Utan mig kan du ingenting göra”.
Rädsla kan förlama oss. Vi drabbas av människofruktan, av missmod, av motgångar. Risken finns då att vi gör som lärjungarna: stänger in oss ”bakom reglade dörrar”. Att vi stannar inne i tryggheten, med likasinnade – och ofta lika rädda – systrar och bröder. Men vi är inte kallade till rädsla och instängdhet, utan till frihet och frimodighet. Vi är inte utelämnade till vårt eget bristfälliga mod eller vår egen bristfälliga kraft. När Jesus säger ”utan mig kan ni ingenting göra” betyder det också att tillsammans med honom kan vad som helst hända.
När Jesus kommer och visar vem han är och ger lärjungarna frid och helig Ande – då försvinner deras rädsla och de blir glada. Glädje är en Andens frukt. Glädje över den räddning Jesus ger oss. Glädje över den hjälp som Anden ger oss. Glädje över den levande Gudens Ande som går med oss.
Därför behöver vi inte stänga in oss i rädsla, utan i stället minnas vem det är vi har mött, vem det är som går med oss: Jesus, segerns Herre, den uppståndne. Vi lever alltid i påsktiden!
Utan mig kan ni ingenting göra, säger Jesus. Men med honom har vi hopp, kärlek, frid, tro och glädje. Med honom har vi den helige Ande. Med honom får vi mod och kraft. Med honom kan vi frimodigt gå ut i världen, till de uppgifter han kallar oss till. Med honom är vi inte rädda, utan räddade.
Hosianna, hosianna! Jesus dog och livet vann!
Här finns länkar till god bibelundervisning av kända bibellärare.
Här finns länkar till god bibelundervisning av kända bibellärare.
