[an error occurred while processing this directive]
 EV Joh: Tipsa en vän om denna sida... Till Bibelskolans startsida Att hittaa på bibelskolan Ta mig till boktipsar sidor... Bibelskolans nödutgång  

HAN SÅG OCH TRODDE - Jesus och äktenskaps-bryterskan

Bibelskolan publicerar nu en avslutande miniserie med avsnitt ur Ivarsson-Danielssons uppskattade kommentar till Johannesevangeliet. Avsnitten sänds under de kommande veckorna med avslutning under Påsktiden. God läsning tillönskas er alla!

Bön inför läsningen:

Giv att ditt Ord oss lyser så,
att i dess sken vi alltid går
och genom denna mörka dal
må vandra till din himmelssal.

Med hälsningar från

Jesus och äktenskaps-bryterskan
Joh 7:53-8:11

  Textavsnittet 7:53-8:11 är omdiskuterat. Det saknas helt i de äldsta hand-
skrifterna. Många menar att avsnittet är ett senare tillägg. Kyrkofäderna på fyrahundratalet, Ambrosius, Augustinus och Hieronymus antar att texterna var äkta, men att de hade uteslutits av "trossvaga människor". För vårt vidkommande kan vi med varm hand överlämna avgörandet till forskarna. Vårt intresse är textens innehåll, inte dess ursprunglighet, vilken ligger över vår kompetens att bedöma.

Alla gick hem, var och en till sitt, men Jesus gick till Olivberget. Tidigt på morgonen var han tillbaka i templet. Allt folket samlades kring honom, och han satte sig ner och undervisade.
(Joh 8:1-2)

  Alla gick hem till sitt. Jesus drog sig bort till Olivberget. Säkert gjorde han detta för att få vara ensam med sin Fader.
  Det är egendomligt att vi aldrig fått reda på om Jesus hade någon bostad förutom sitt hem i Nasaret. Kanske var det så att han ifrån sitt dop - när han gick in i sin messianska gärning - levde som "fågelfri" och sov under ett träd eller i grottor. Otroligt verkar det inte. Han ville kanske vara helt fri för att kunna gå upp i sitt arbete som världens Frälsare.

  Nästa dag var han tillbaka i templet för att undervisa. På nytt sökte sig folket till honom. När man blir stilla inför texten, kan man ana folkets häpenhet över hans undervisning. Den ena sanningen efter den andra uttalas i klartext.

De skriftlärda och fariséerna kom då dit med en kvinna som hade ertappats med äktenskapsbrott. De ställde henne framför honom och sade: "Mästare, den här kvinnan togs på bar gärning när hon begick äktenskapsbrott.
(Joh 8:3-4)

  Översteprästerna och fariséerna hade hittat ett fall som skulle bli omöjligt för Jesus att ta sig ur. En kvinna som på bar gärning tagits för äktenskapsbrott skulle enligt den judiska lagen dödas.
  3 Mos 20:10 "Om någon begår äktenskapsbrott med en annan mans hustru, om han begår äktenskapsbrott med sin nästas hustru, så skall de straffas med döden, både mannen och kvinnan som har begått äktenskapsbrottet."
  Om Jesus inte dömde kvinnan enligt vad lagen påbjöd, bröt han mot Mose lag. Men, å andra sidan: vid en sådan dom skulle han bryta mot den romerska lagen. Judarna hade inte rätt att utdöma och verkställa dödsstraff. Om han dömde kvinna till döden, skulle de kunna anklaga honom hos Pilatus för att ha gripit in i den romerska rättskipningen. Säger Jesus nej, är det ett brott mot Moses lag och det skulle vara en bekräftelse på att han var en falsk Messias. Kvinnan själv är man egentligen inte intresserad av. Hon är bara en bricka i spelet för att få Jesus fast.
  Prästerna och fariséerna kallar Jesus för "Mästare". Detta bevisar att de har gett honom en viss auktoritet. I deras ögon är inte Jesus vem som helst. En annan möjlig tolkning är att denna titel uttryckte smicker och spelad vördnad för att göra Jesus omisstänksam.

I lagen föreskriver Mose att sådana kvinnor skall stenas. Vad säger du?"
(Joh 8:5)

  För gifta kvinnor som begick äktenskapsbrott föreskrev Mose lag dödsstraff utan att straffmetoden preciserades. Om däremot en trolovad kvinna hade sexuellt umgänge med en annan man, skulle såväl kvinnan som mannen enligt 5 Mos 22:23-24 stenas. Härav kan vi dra slutsatsen att den anklagade kvinnan inte var gift, utan trolovad.

Detta sade de för att sätta honom på prov och få något
att anklaga honom för. Men Jesus böjde sig ner och ritade på marken med fingret.

(Joh 8:6)

  Naturligtvis genomskådade Jesus omedelbart deras avsikter. Frågan var inte framställd för att man sökte sanningen, utan för att man ville finna anklagelse-
punkter mot Jesus. Inför frågor av sådant slag blev Jesus ofta provokativ, antingen genom rappa, oväntade repliker eller, som här, genom att tiga.
  Det provokativa draget i Jesu tystnad förstärks ytterligare av att han helt lugnt satte sig och skrev (eller ritade) i sanden, kanske för att ytterligare markera sin tysta distans mot deras beteende, kanske för att den överraskande dom han stod i begreppp att avkunna först skulle tecknas ned.

När de envisades med sin fråga, såg han upp och sade: "Den av er som är fri från synd skall kasta första stenen på henne," Och han böjde sig ner igen och ritade på marken.
(Joh 8:7-8)

Jesu geniala svar "avkläder" helt de församlade. Visserligen hade fariséerna en uppriktig vilja att leva utan synd, men att gå så långt som att förklara sig själv för syndfri, det kunde man inte. Här stod man dömd av Guds ord. Utan att ha gjort några inskränkningar i Mose lag hade Jesus avväpnat dem som ville snärja honom. I hans svar fanns inget att anklaga honom för. Han bekräftar domen, men låter alla drabbas av den.

När de hörde hans svar gick de därifrån en efter en, de
äldste först, och han blev ensam kvar med kvinnan framför sig.

(Joh 8:9)

Denna vers visar klart att fariséerna inte var ute efter att få kvinnan dömd. Det var Jesus som de ville åt. När Jesus avgett sitt svar, lämnar de honom. Det verkar som om de helt hade glömt att de hade haft kvinnan med sig. Deras misslyckande var totalt.

Jesus såg upp och sade till henne: "Kvinna, vart tog de vägen? Var det ingen som dömde dig?" Hon svarade: "Nej, herre. "Jesus sade: "Inte heller jag dömer dig. Gå nu, och synda inte mer."
(Joh 8:10-11)

Spänningen är över. Folket hade gett sig iväg. Kvar var kvinnan och Jesus. När de nu har blivit ensamma, kunde man förvänta sig, att Jesus skulle ha förlåtit henne hennes synder och sedan sänt iväg henne. Men han följer inte det vanliga mönstret. Istället ger han henne möjlighet till omvändelse. Det är viktigt att vi uppmärksammar att kvinnan inte frivilligt hade kommit till Jesus. Hon hade heller inte uttalat någon ånger över sin handling.

Händelsen måste ha gjort ett oerhört intryck på kvinnan. Ledde den också till att hon sökte förlåtelse och ett nytt liv hos Jesus? Det får vi inte reda på. Men sannolikheten för detta bör vara ganska stor.

Erling Ivarsson Åke Danielsson


I arkivet Livets bröd Joh: 6:30-53

Ur boken "Han såg och trodde" ©Erling Ivarsson/Åke Danielsson, bearbetad för Bibelskolan av Sören Bolander


[an error occurred while processing this directive] Dagens lösen
Bibelordet inför helgen
Böne- Bibelstudie
grupper. Klicka här
Vill du vara med och
stödja oss. Klicka här

©Helige Ande (där inget annat anges). För bästa visning av Bibelskolan bör man ha en upplösning på 1024*768.
 Stiftelsen bibelskolan.com  Org. nr: 857209 - 5266, Postgiro: 402 30 79 - 9 för stödgåvor till driften av vår sajt.