3 advent - Vägröjaren Johannes

Hur ska man göra för att nå ut till så många människor som möjligt? Vad är smartast att använda sig av för att sprida sitt budskap? Ja, vi skulle väl säga internet, till exempel genom att börja blogga. Eller att försöka få genomslag i TV. På Johannesdöparens tid så skulle väl det bästa rådet vara att gå till städernas marknadsplatser och söka sig en plattform där.

Nu kom alltså Guds ord till Johannes för att han skulle förkunna det till folket. Men han går till öknen för att predika där. Ändå så hade han inga problem att få folk som lyssnade. När han drog sig undan så följde folk efteråt.

Vad får de då höra? Får de beröm av Johannes för att de bemödat sig så för att få lyssna till honom. Nej, det första han gör är att kalla dem huggormsyngel. Säga vad man vill om Johannes döparen men han var inte den inställsamme typen. Han försökte inte bli populär.

Istället för att försöka sig på något publikfrieri så sa han rakt på sak det som människor behövde höra, inte vad de ville höra. Och ändå så drog sig folk till honom.

När Johannes konfronterade dem så började de inte skylla ifrån sig. Det som han sa träffade dem rakt i hjärtat och de tog det till sig utan att urskulda sig. Och ibland är det så att vi behöver hjälp utifrån för att kunna se sanningen om oss själva. Vi blir helt enkelt väldigt lätt hemmablinda, vi ser inte våra egna brister. Det är svårt att ta sig ur gamla hjulspår på egen hand.

Johannes var väl bekant med det som människor brukar använda till sitt försvar: ”Vi har ju Abraham till far”. Det var det som slog sig på bröstet med. Vi är ju i alla falla inga hedningar, tillhör vi inte Guds folk efter löftet som Abraham fick!

”Vi är ju i alla fall döpta”, kanske man idag skulle säga. ”Och vi betalar vår kyrkoavgift, så oss finns det inget att klaga på!” Men det kanske vi kan klara oss ett tag, men för eller senare så pockar samvetet på igen.

”Vad skall vi då göra?” Tre gånger ställdes den frågan till Johannes av folk som sökt sig till honom. ”Vad skall vi göra?” Det är frågan som den ställer som förstått att allt inte står rätt till, att något måste förändras.

Omvändelsen måste alltså ta konkreta uttryck. Vi måste visa i handling att vi tillhör Guds folk. Det är inte oväsentligt hur vi lever som kristna, vi kan inte avskärma vår tron från vår vardag.

De anvisningar som Johannes ger är förvånansvärt konkreta. Mat och kläder, det mest basala för en människa, vi kan inte gå förbi någon som saknar detta. Omvändelsen handlar alltså om att vända sig bort från sig själv mot min nästa, mot den andre.

Men den som försöker börja leva annorlunda kommer snart att erfara att det inte är så lätt. Vi kommer snart underfund med att vår maktlöshet är större än vad vi trodde. Men denna maktlöshet väcker vår längtan efter en frälsare. Någon som kan göra i vårt ställe det som vi inte förmår. Det är därför Johannes måste komma före Jesus. Genom Johannes budskap så förbereds vi för att ta emot Kristus. För att ta emot vår frälsare så måste vi först inse att vi behöver en.