Ni har hört att det blev sagt till
fäderna: Du skall inte dräpa; den som dräper
undgår inte sin dom. Men jag säger er: den som
blir vred på sin broder undgår inte sin dom,
och den som okvädar sin broder undgår inte att
ställas inför rådet, och den som förbannar
honom undgår inte helvetets eld.
Bön: Kom, helige
Ande, och fördjupa mig.
Ni har hört att det
blev sagt till fäderna... men jag säger er...
Jesus ställer inte emot varandra vad Mose säger
och vad han själv säger. Han förkastar inte
Mose lag och ger en ny moral. Han tar inte bort ett jota
av buden (se 5:18 
).
Jesus hänvisar inte heller till
Skriften och säger: Ni har läst. Han hänvisar
till vad de har hört. Och vad som blev sagt.
Det blev
sagt till fäderna. Och sedan av fäderna. Fäderna -
det är ökengenerationens folk som en gång
mottog Guds lag vid Sinai, det är den judiska trons
banbrytare och sedan den skriftlärda traditionens
grundläggare.
Det Jesus ställer emot
varandra är
de skriftlärdas
misstolkningar av lagen och hans egen tolkning. Ty det
som man gjorde då och det som man gör idag är
att ta bort utmaningen i buden. Man gör dem lättare.
Man inskränker buden att gälla bara själva
handlingen: dråp, äktenskapsbrott... Och nu
kommer Jesus och skakar om dem. Och oss"! Han nöjer
sig inte med den ytliga tolkningen. Han visar oss vad som
finns nedanför ytan.
Ni har hört att det blev
sagt till fäderna: Du
skall inte dräpa; den som dräper undgår
inte sin dom.
Så långt håller vi med. Det är illa
att dräpa och döda någon. Och den som gör
så ställer vi inför rätta. Vi får
inte behandla varandra så dåligt. En Jesu lärjunge är
här bokstavstrogen. Han vill lyda det budet: Du
skall inte dräpa. Människor omkring oss mår bra
av det. Ja, det blir faktiskt lättare för dem
att leva! Det är bra att putsa på fasaden. Men
låt oss också vara noga med vad som finns innanför.
Det är viktigt att vara yt-lig. Men nedanför
havsytan finns de oändliga djupen. Därför är
en Jesu lärjunge inte bara bokstavstrogen.
Jesus tar honom med på en djupdykning nedanför
bokstäverna. Men först inleder han det han säger
med Bergspredikans starkaste ord:
Jag säger er...
De skriftlärda kunde säga: Så säger
Skriften. Profeterna kunde säga: Så säger
Herren. Men Jesus säger: JAG säger er. Jesus
talar som Herren talar till profeterna. Han är den
JAG ÄR som talar till Mose vid den brinnande busken
(se 2 Mos 3:14 ). Jesus gör inte endast anspråk
på att vara Guds mun. Han är själv den
Gud som talar. Vad säger nu Jesus?
Den som blir vred
på sin broder undgår inte
sin dom...
Före dråpet finns en räcka av tankar och
känslor: olust, avund, motvilja, hat, vrede, bitterhet,
fiendskap, gräl... österlänningen har stor
förmåga att vräka ur sig vad han känner.
Det kan komma en vulkan av okvädingsord. Svensken
har inte alltid samma förmåga att ge uttryck
för känslor. Därför är nog svensken
farligare. Hans känslor kommer ofta fram som små vassa
nålstyng eller mörka blickar. Men hur de än
kommer fram, finns dödens krafter där. Den vrede,
som det här talas om heter på grekiska orge,
en seglivad form av vrede. Man håller vreden varm.
...
och den som okvädar sin broder undgår inte
att ställas inför rådet...
'Du odåga' står det i NT17. Det grekiska ordet är
raka. Din rackare! Man gör sig löjlig över
en människas förstånd. Ditt dumhuvud! Du är
tom i bollen! Inte klok! Intelligensbefriad!
... och den som förbannar honom undgår
inte helvetets eld.
'Du dåre' står det i NT17. På grekiska
heter det more. Man angriper en människas moral. Hennes
karaktär. Din slyngel! Skurk! Omdömen kan döda.
De kan få en människa att känna sig värdelös.
Att tappa livsglädjen. Och sårande ord och tankar
kan säga: Om vi vore av med honom. Jag önskar
att hon var död.
Den som hatar sin broder är en mördare, och ni
vet att ingen mördare bär evigt liv inom sig (1 Joh 3:15). Johannes säger detta med stort allvar.
Precis som Jesus gör det. Jesus talar om domen. Den
som okvädar sin broder far göra räkenskap
inför det himmelska rådet. Han undgår
inte helvetets eld. Herre, förbarma dig över
oss!
Du skall icke dräpa.
Vad är det?
Vi skall frukta och älska Gud,
så att vi inte skadar vår nästa till hans
liv eller vållar honom
lidande, utan hjälper och bistår honom i alla
faror och livsbehov.
