Nej, när du ber, gå
då in i din kammare, stäng dörren
och be sedan till din fader som är i det
fördolda. Då skall din fader, som
ser i det fördolda, belöna dig.
Bön: Tack, helige Ande, att du gång
på gång låter mig få
häpna över och ta emot de himmelska
rikedomarna...
Nej, när du ber,
gå då in i din kammare, stäng
dörren och be sedan till din fader som.
är i det fördolda.
En egen kammare! Att kunna stänga till
om sig, då man vill vara i fred! En önskedröm
då. Och en önskedröm för
de flesta idag.
Kanske kammaren är det
fönsterlösa förrådsrummet
i huset. Där kunde man vara i fred. Och
i överförd bemärkelse skulle
det kunna betyda: Gå in i Guds rika förrådsrum
och dröj där i stillhet inför
din Fader. Där skall min Gud med sin
härliga rikedom i Kristus Jesus fylla alla
era behov (Fil 4:19).
Poängen är nog inte
att jag skall vara ensam i min bön. Omedelbart
efter dessa ord om kammaren ger Jesus oss bönen
Fader vår. Inte Fader min. Bönen
leder mig ur mitt ego-snurrande. Jag dras in
i en gemenskap. I varje bön finns fyra
personer med: Fadern och Sonen och den helige
Ande och jag. Ja, ännu fler: hela den himmelska
härskaran.
Guds största löften
om bönhörelse finns i de ord som talar
om gemensam bön. Jesus säger: Allt
vad två av er kommer överens om att
be om här på jorden, det skall de
få av min himmelske fader. Ty där
två eller tre är samlade i mitt namn
är jag mitt ibland dem (Matt
18:19-20). Vad ni än ber om i
mitt namn, skall jag göra, så att
Fadern blir förhärligad genom Sonen
(Joh 14:13, jfr Joh 15:7,
Apg4:23-31).
Poängen med Jesu ord om
kammaren är: Jag är inför min
Fader, som ser mig. Jag är inte inför
människors blickar. Den inre kammarens
bön kan jag ha även där det är
mycket folk omkring mig och många andra
är med i bönestunden.
De som lyssnade till Jesus
på berget kom säkerligen att tänka
på det som berättas
om Elisa i 2 Kung 4. Elisa blir kallad till
ett hem, där ett barn just har dött.
Gossen har varit ute och lekt. Plötsligt
får han ont i huvudet. Mitt huvud1.
Mitt huvud! klagar han. Man bär hem
gossen, men konstaterar snart att han har dött.
När Elisa kommer dit går han in till
gossen och stänger igen dörren om
dem båda och ber till Herren. Och sedan
berättas det att Elisa praktiserar livräddning
enligt mun mot mun-metoden. Elisa lade sig
över gossen och hade sin mun på hans
mun, sina ögon på hans ögon
och sina händer på hans händer.
Då blev kroppen varm. Och efter en stund
nös gossen, ända till sju gånger.
Och därpå slog gossen upp ögonen
(2 Kung 4:8-37).
Ser vi Jesu ord om bön
i kammaren mot bakgrund av Elisas bön i
kammaren, kan vi förstå att Jesu
ord inte bara var en anvisning om var
vi skall be utan också om hur vi
skall be och inför vem vi är
i bönen. Be enskilt eller tillsammans,
som Elisa bad för pojken. Det är bönekamp
på liv och död. Kämpa trons
goda kamp!
Då skall din fader,
som ser i det fördolda, belöna dig.
Den inre kammarens bön - det är mycket
som kan hända där. Du är inför
din fader. Du är inför honom som ser
i det fördolda. Ja, du är sedd. Uppmärksammad
från högsta ort. Du behöver
inte göra dig till inför människor.
Sluta med den showen. Du är sedd och uppmärksammad
av högre varelser än grannar och kolleger
och församlingsbor och kamrater. Den himmelska
härskaran är engagerad i vad som händer
med dig (se
Luk 15:7-10 
).
Han som ser i det fördolda,
ser i det fördolda inuti dig. In i det
som du trängt undan i ditt liv och lagt
locket på. In i de känsliga områdena
i ditt liv, som du skäms över och
helst vill glömma. In i det som gör
ont och som ger dig så dåligt självförtroende.
In i de områden där oduglighetskänslorna
och jämförelsen och avunden slagit
klorna i dig. Och som gör att du så
ofta måste bli bekräftad av människor
omkring dig. Han som ser i det fördolda
vill gå in där för att röja
undan skräpet, tvätta rent, läka
såren och ge dig ett nytt liv och nytt
mod och hjälpa dig in i kärleksförhållandet
till Abba! Far! (Gal
4:6 och Rom 8:15).
Och lönen, vad är
det?
Det är att få leva ett osynligt
liv tillsammans med Kristus hos Gud (Kol
3:3). Ja, det är att få vara
hos Far, han som redan nu ger oss all den
andliga välsignelse som genom Kristus finns
i himlen (Ef 1:3).
Genom bönen låter Fadern himmelska
krafter och rikedomar komma i rörelse genom
dig. Fadern gör dig högavlönad,
för att du skall fortsätta det himmelska
slöseriet på jorden.
