Gud lider med oss och går in i
vår nöd
När Gud sedan möter Eva säger han: Vad
är det du har gjort! Det står inte
frågetecken här utan utropstecken. Vi hör den himmelske
Faderns nöd i detta rop. Fadern lider med sina barn.
Och han är upprörd. Vi hör hans smärta, hans gråt.
Vad är det du har gjort!

När Kain dödat sin broder Abel (se
kap 4), hör vi samma Guds utrop igen: Vad
har du gjort! Obs! Utropstecken. Den
himmelske Fadern står skakad inför vad ett av hans
barn har gjort. Han ropar ut sin smärta.
Gud låter inte längre människan vara kvar i den underbara
trädgården. Han stöter bort henne. Därutanför Eden
finns vi och vi frågar med tanke på våra egna syndafall:
Min Gud, min Gud varför
har jag övergivit
dig? Och vi frågar också: Var är du,
Gud?
Gud driver människan "med vredens
ris under gråt från paradis". Gud driver dem
bort. Men han överger dem inte. Han struntar inte
i dem. Han följer Adam och Eva och oss in i lidandet.
Han följer sitt folk, griper in, tröstar. Han går
in i vår nöd. Han bor hos sitt motspänstiga folk.
Han hör deras anklagelser, ser deras äktenskapsbrott
med andra gudar, avskyr deras tomma gudstjänster,
hatar deras ondska. Men han lämnar dem inte för en
sekund. Han befriar sitt folk från fångenskap och
slaveri. Han tuktar sitt folk, talar till dem, ger
dem kärlekens bud, sänder profeter, ger stora löften
om en kommande Messias. Detta folk bereds för universums
största under: Gud föds. Gud blir människa och tar
sin boning ibland oss. Gud kommer till oss. Det är
Gud som gråter. Han hungrar, törstar, blir hånad,
föraktad, missförstådd av sina egna ...
Gud går in i detta lidande. Han gråter vår gråt, han
ropar ut vår övergivenhet, han går in under vår elakhet
och ondska, han lider allt det som vi förtjänat att
lida. Gud är barmhärtig. Han har hjärta för de arma.
När Fadern ser nöden på jorden säger han: Mitt
hjärta vänder sig i mig, all min barmhärtighet vaknar
(Hos 11:8).
På korset ser vi Guds smärta.
När korset reses på Golgota så tar han med oss dit.
Han tar inte bara med sig synderna
dit utan också syndarna. Vi var med där. På
korset strålar alla människoöden i alla tider samman.
"Were you there when they crucified my Lord?"
Ja, vi var där.
Jesus
för världen givit sitt liv,
öppnade ögon Herre mig giv.
Mig att förlossa offrar han sig
då han på korset dör ock för mig.
(Sv Ps 45:1)
Allt det som Gud gör i Gamla Testamentet
är en nattvardsberedelse. Allt syftar fram till att
vi ska få höra pulsslagen från Hans fadershjärta:
Kristi kropp FÖR DIG utgiven.
Kristi blod FÖR DIG utgjutet. Allt
det som hände på korset blir mitt i nattvardens heligaste
ögonblick. För MIG! För MIG.
Gud frågar oss: Människa, var är
du? Här i nattvardens måltid får han svar på sin fråga.
Han ser dig! På rätt plats i livet.
Därför behöver vi nu stanna till
och tänka efter hur vi kan hitta in i detta.
Hans Majestät konung David kan hjälpa oss. I Psaltaren
32 hittar vi honom. Han verkar så lycklig. Vi hör
hur han går och gnolar på en liten sång. Han känner
sig omsluten av räddningens jubel, säger han i vers
7.
Men innan vi hittar in i detta jubel ska vi försöka
förstå vad det är som dödar denna glädje. Det är naturligtvis
synden. David hittade glädjen när han blev av med
synden.
I denna psalm, Psaltaren 32:1-2, ger David oss fyra
beskrivningar på vad synd är.
Säll är
den vilkens överträdelse är förlåten, vilkens synd
är överskyld.
Säll är den människa som Herren inte tillräknar
missgärning och vilkens
ande inte är något svek.
1. ÖVERTRÄDELSE
Kärlekens Gud har satt kärlekens bud som ett skyddsräcke
omkring det mycket ömtåliga människolivet. Om man
struntar i buden och träder över skyddsräcket blir
man inte fri. Man kommer över till Guds fiende. Man
tror att man blir fri. Man blir bara mer fånge. Där
finns mörkret, ensamheten ....
2. SYND
Det hebreiska ordets grundbetydelse är: Att missa
målet. Är här orsaken till att så många idag känner
sig vilsna och hemlösa?
Jesaja 53:6 pekar på vad som händer när vi syndar.
Vi går vilse. JAG går min egen väg. Genom mina synder
går det sönder både uppåt mot Gud och utåt mot varandra.
Vi gick alla
vilse som får, var och en av oss ville vandra sin
egen väg men sedan var inte allt slut,
säger Jesaja. Gud korsar vår väg. Men
Herren lät allas vår missgärning drabba honom.
3. MISSGÄRNING
Ordet träffar väl inte dig? Låter lite för skarpt
och grovt för dig som är en sådan fin människa. Men
om du vänder på ordet, vad tänker du då?
Missgärning = gärningar jag missat..
Jag struntade i människor omkring mig, jag gick förbi,
var okänslig för nöden alldeles intill. En otäck likgiltighet.
Lägg märke till att det ligger ett lik i det
ordet, en död.
4. SVEK
i vilkens ande inte är
något svek
Det är oärligheten, slingeraktigheten längst in.
Psaltaren 28:3 talar om ogärningsmännen som
talar vänligt med sin nästa men har ondska i sina
hjärtan.
Är man god innerst inne? Eller är man bara
god ytterst ute? Är det så: Innerst inne finns
en äcklig skräphög? Vågar du ta tag i de dunkla sidorna
av ditt väsen. Jesus säger:
Ty inifrån,
ur människornas hjärtan, kommer de onda tankarna,
otukt, stöld, mord, äktenskapsbrott, själviskhet,
ondska, bedrägeri, liderlighet, avund, förtal, högmod,
förblindelse.
(Markus 7:21-22)
Två bra reaktioner kan du få av
detta ord:
Långa tider
kanske jag inte ser att detta finns i mig. Men
så kommer någon och trampar mig på tårna. Vad
mycket hemskt det kan bubbla fram då!! Ja, allt
det där finns hos mig. Usch, vad mycket goja
inuti! När jag ser att detta finns i mig förstår
jag: Jag klarar inte av det här krångliga livet
utan Jesus. Jag behöver Jesus inuti mig. Någon
som kan klara av mig mot mig.
När jag möter
någon som "ramlat dit" kan jag säga:
Det kunde vara jag!
Det otäcka med synden är att den
tydligen stänger till för de himmelska krafterna.
Därför ställer vi en viktig fråga: