Vilken syn har kristendomen på dödshjälp?

När det gäller passiv dödshjälp har den kristna tron inga invändningar. Det är inte meningen att vi ska hålla liv i folk med konstlade medel, när hoppet om förbättring är ute. Det är obarmhärtigt att en människa ska behöva dö i ett 'maskinrum'.

Aktiv dödshjälp är en annan sak. Här handlar det om att på medicinsk väg ingripa och bokstavligen ta livet av en annan människa. Det kan hända att hon har bett om det själv, men det förändrar ingenting, eftersom även självmord är fel. Livet är alltid större än människan. Vad någon gör med sitt liv är aldrig någon privatsak. 

Ingen har rätt att bestämma över någon annans liv. 

Att självmord i sig är fel, det hindrar inte Guds oändliga barmhärtighet mot den som inte orkade.

Om en människa har svåra smärtor bör vi göra allt för att lindra, om så behövs ända till medvetslöshetens gräns. När det gäller smärtlindring har vi nu kommit så pass långt att ingen ska behöva ha outhärdligt ont. Sjukvårdspersonalen måste också vara trygg i sin uppgift att alltid stå i livets tjänst, aldrig i dödens.

Men vad är det för mening med att låta livet fortsätta för en hopplöst sjuk människa? Det kan vi inte yttra oss om. Kanske behövs denna sista tid innan människan är färdig med sitt liv. Det har ju faktiskt evighetsvärde.