Är Gud krigisk i Gamla testamentet?

Du är inte ensam om att ha svårt med alla krigen i GT. Det verkar ju som om Gud många gånger hejar på den ena sidan och faktiskt välsignar blodsutgjutelserna. Jag har egentligen bara två kommentarer.

1. GT handlar om Israels historia. Det är en lång utveckling som skildras, och vi får ta den som den är. På något sätt måste Gud ha lett historien fram till en beredskap för Jesu ankomst. I hans födelsestund sjunger änglarna om 'fred på jorden', och från den stunden gäller andra ideal. GT:s krigiska historia kan ses som en mörk bakgrund till Ljuset som ska komma.
   
   
2. Man kan också läsa om krigen på ett symboliskt sätt. Fienderna står för det onda som vi måste kämpa emot. När David dödar Goliat eller Simson slår ner filistéerna är det i själva verket bilder av vår strid mot ondskans andemakter.

När det gäller NT blir det lättare. Jesus har 'förklarat Fadern för oss'. Det betyder att han i sitt liv har visat hurdan Gud egentligen är. Han försvarar sig inte, han vänder andra kinden till. Och han säger i Bergspredikan: 'Ni har hört att det blev sagt…men jag säger er…' Det är inte en ny Gud han presenterar, men han presenterar honom på ett nytt sätt.

Kanske är det Guds pedagogik det handlar om. Israels folk i GT har ännu inte nått en sådan utveckling att de kan ta till sig budskapet om fred. Jesus avskaffar inte Lagen i GT, men han fördjupar den och visar att kärleken är det första och största budet (Matt.22:34-40).