Vad tänker du på när du hör ordet KYRKA?

Hänger du med till kyrkan på söndag? Säger vi så tänker vi på kyrkobyggnaden. Vad anser du om kyrka och stat? Den frågan ställde vi ofta i förra millenniet. Då tänkte vi på hur ett visst samfund t.ex. Svenska Kyrkan bör förhålla sig till staten. Men nu när staten är skild från kyrkan ställer vi andra frågor. Vad lär kyrkan om detta? Ställer vi den frågan tänker vi kanske på Kyrkomöten och bekännelseskrifter och kyrkomöten. En och annan klickar fram på denna bibelskola och får där många svar på frågor de aldrig ställt.

När vi säger: "vi tror på en helig allmännelig kyrka" då tänker vi inte på kyrkobyggnader och kyrkosamfund och biskopar och prostar eller kyrkopolitiker. Vi tänker på den gemenskap som Herren Kristus idag samlar omkring sig.

Ordet KYRKA är ett låneord som vi fått från grekiskan. KYRIOS betyder Herren. KYRIAKÄ betyder "Det som hör HERREN till". Blicken riktas med detta ord på Herren Kristus. Han är kyrkans centralgestalt. Han är kyrkans riktmärke och kraftkälla.

När vi i Trosbekännelsen säger: Vi tror på Kyrkan.. betyder det att vi tror att HERREN KRISTUS nu kommer till oss och låter oss leva i hans gemenskap.

Observera detta: Kyrkan är något som händer. Vad händer? Jesus Kristus kommer till oss nu. Han tar oss upp i sin gemenskap. Himmelrikets livsström rullar emot oss. Vi andas in kraft, himmel, glädje, lovsång, skönhet, salighet.

Denna himmelrikets livsström når oss

när Ordet är i rörelse, 
när människor genom dopet dras in i Guds kärlek, 
när vi vid nattvardsbordet tar emot Jesus i bröd och vin,
när lovsången sjungs till Fadern, Sonen och den helige Ande.
när denna himmelrikets livsström fortsätter ut genom händer och fötter och ögon och öron i de många hemmen och på arbetsplatserna.