Talar
vi grekiska med varandra, säger vi att kyrkan är "katolsk".
Katolikós = det som angår helheten. Ordet allmännelig
öppnar våra ögon utåt. Vi tillhör den världsvida kyrkan.
Vi hittar syskon och kusiner och andliga släktingar
lite varstans på det klot vi snurrar runt på.
I
Efesierbrevet 1:22-23 kommer Paulus med en märklig
beskrivning av kyrkan. Han säger att Gud gav Kristus
åt församlingen, kyrkan
som
är hans kropp,
fullheten av honom som uppfyller allt i alla.
Kristus är i kyrkan!
Därför är kyrkan, Kristi
kropp, uppfylld av Kristus. All den himmelska världens
andliga välsignelse finns här genom Ordet och Sakramenten.
I Kyrkan finns ALLT som behövs för att ALLA
skall bli frälsta.
Kristus är i kyrkan!
Mitt inne i kyrkan
står Herren Kristus och ger sin marschorder:
Gå ut och gör ALLA folk
till lärjungar! (Matt
28:19).
Det finns en rörelse utåt i kyrkan.
Kyrkan är Guds folk
på vandring ut mot nya folk och mot nya generationer.
Och mot det himmelska målet. "Genom de fagra riken
på jorden går vi till paradis med sång".
Kristus
är i kyrkan!
Till var och en säger
han: