Nyfikenhetsvandring 52 - de heligas samfund

Du kan de heligas Samfund på vänster hands fem fingrar

). Nu tittar vi först på lillfingret. Lillfingret påminner om Dopet. Vänd om och bli som barn. Starta på nytt. Hitta tillbaka till den första kärleken.
Vi har tidigare på vandring 47

och 48

berört Dopet. Målsättningen nu är att väcka längtan hos er efter att leva i dopet tillsammans med vårt dops Gud. Ty något hände i dopet. Vi lyftes in i ett kraftfält - i Kristus - för att också vi skall leva i ett nytt liv (Rom 6:4). Det finns många glada upptäckter här.
Jag är smärtsamt medveten om att en del av er som läser detta, tänker annorlunda om dopet än vad jag gör. Jag är döpt som barn. Och är mycket lycklig för mitt dop! När jag döptes hörde jag då till en av dessa små som tror på mig, som Jesus uttrycker det (Matt 18:6). Gud grep in i mitt liv långt innan jag hunnit göra några duktigheter. Tonvikten för mig ligger i vad Gud har gjort i dopet. Han frälste mig från mörkrets välde och förde in mig i sin älskade Sons rike (Kol 1:13).
Vad Gud har gjort för mig har jag gång på gång tagit emot i tro. Jag har lärt mig säga JA till mitt dops Gud. Jag har lärt mig att leva i hans älskade Sons rike. De som ser på samma sätt som jag på dopet brukar använda uttrycket att leva i sitt dop. Temat för denna vandring är just så: Kyrkans folk lever i sitt dop. Ordet Kyrka betyder "det som hör Herren till". Kyrkans folk är de som hör ihop med Herren Kristus. De har kommit in i hans gemenskap genom dopet. I den gemenskapen vill de vara. Kyrkans folk lever i sitt dop.
Syftet med denna vandring är att den som inte är döpt skall få en längtan efter dopet och att den som är döpt som barn eller döpt senare i livet eller döpt både som barn och vuxen skall få upptäcka vad det innebär att få leva i sitt dop i gemenskap med vårt dops Gud, Fadern, Sonen och den helige Ande. Gud har sagt sitt JA till oss i dopet. Vi säger varje dag vårt JA till vårt dops Gud.