Det moderna slaveriet
Ego-snurrets karusell går bara runt, runt, runt...
Det är så synd om mig. Vem bryr sig om mig?
Usch, vad människor är självupptagna nu förtiden. Alla tänker de på sig. Det är bara jag som tänker på mig.

Men problemet ligger kanske i att det är synd om mig därför att det är synd i mig. Synden är som en tyngd i mig som bara drar mig neråt. Och drar mig in i en fångenskap. Var och en som gör synd är syndens slav (Joh 8:34).

I varje synd sitter det ett litet snöre. Avund, elakhet, själviskhet, förakt, lögn, otukt, svarta pengar - där sitter små snören i alla dem, de snor sig omkring mig, de binder mig, fångar mig. Avunden fångar mig. Orenheten fångar mig. Lögnen fångar mig. Jag kommer inte loss. Något inom mig dör - samvetet reagerar inte längre, känslan av vad som är rätt avtar.

Så blir det om inte förlåtelsen drabbar mig! Förlåtelseordet som uttalas efter syndabekännelsen kallas för avlösningen = jag löses från syndens band. När man tar emot förlåtelseordet ryker alla snören och rep och band…

Att inte se hurudan man är
Jag ser inte att jag är fångad och låst. Jag vill kanske inte se det. Jag kan inte se för att jag lever i halvdunkel. Jag ser inte min synd.

Svenska Dagbladet skrev en gång om Margareth Thatcher:

Problemet med Thatcher var hennes styrka. Hon kunde aldrig erkänna ett misstag och lägga om kurs.

Dagens Nyheter skrev om Nixon:

I Nixons karaktär fanns gapande hål. Om han tidigt hade erkänt sin skuld kunde han snabbare ha återvänt till strålkastarljuset. Men han förmådde aldrig medge fel. Mörkt högmod stod i vägen. Det erkännande för storhet som Richard Nixon åstundade - och i utrikespolitiken delvis förtjänade - får han aldrig. Vad historien förtäljer saknar motstycke: en president jagades på porten.

När ljuset tänds
Du ser inte hur du ser ut när du går in i badrummet om natten, då det är alldeles mörkt. Men när ljuset tänds, vad ser du då? Tycker du om vad du får se?

Jesus tänder ljuset i Bergspredikan ( Skriv ut Bergspredikan Matt Kap 5-7)
Han kommer på oss med att bara stirra på andras fel och synder. Men våra egna bagatelliserar vi. Vi ser bjälken i deras ögon. Själv är jag ju förstås inte alldeles felfri. Lite småflis har jag ju. Du hycklare, ta först bort bjälken ur ditt eget öga! Då kommer du att se så klart att du kan ta ut flisan ur din broders öga (se Matteus 7:1-5).

Jesaja var en fin människa. Och modig. Han vågade gå till rätta med folkets synder. Han tände ljuset.
Han avslöjade fruntimrens fåfänga. Slå upp och läs Jesaja 3:18-23.
Han avslöjade gubbtimrens stöddighet. Slå upp och läs Jesaja 5:18-23.

Men när Jesaja själv kom inför den Gud som är Helig, helig, helig då först såg han sin egen synd. Gud är helig, han hel, full av godhet, full av skönhet, äkthet, friskhet … men jag, jag är så halv, så trasig, så smutsig …

Jesaja såg först sin egen synd:
Ve mig, jag förgås! Ty jag är en man med orena läppar.
Sedan såg han folkets synd:
Och jag bor ibland ett folk som har orena läppar.
Orsaken var att han fått upp ögonen:
Mina ögon har sett Konungen, Herren Sebaot.
(Läs om detta i Jesaja 6: 1-8)

Världens mest berömda prästfru
heter Karla Faye Tucker.
Hon hamnade i fängelse därför att hon mördat. Efter morden var hon inte särskilt ångerfull. Men det hände något i fängelset. Hon mötte Kärleken med både stort K och Kärleken med ett ännu större K.

Hon mötte Kärleken - det var fängelseprästen. Han engagerade sig i henne och sedan blev han engaged to her. Det blev bröllop i fängelset.

Men hon mötte också Kärleken med ännu större K. Hon mötte Jesus, berättar hon. Först då förstod hon vad hon gjort. Hon blev alldeles förkrossad. Hon fick se sig själv i ljuset från Jesus.

Guvernören George F. av Texas sa (b)ush om henne och avrättade henne.
Jesus, Frälsaren och Herren, gav henne oändlig nåd och upprättade henne.

Jesu yrke
Jesu yrke är att vara frälsare. Han gläder sig då han får utöva sitt yrke. Han har ett oerhört intresse för våra synder. Men han tvingar inte sina tjänster på oss. Men när vi ber honom om hjälp då är det mycket som händer.

Han låter ljuset lysa in i alla vrår. Han lyfter på alla lock, Han skakar alla fina mattor. Han försöker leta rätt på allt skräp. Han gör det inte för att sätta dit oss. Han gör det därför att han älskar oss. Han vet att han är den ende som klarar av våra och världens största problem: Soporna. Se Guds lamm som tar bort världens synd. (Joh 1:29)

Och han var fylld av nåd och sanning
När vi möter Jesus presenterar han sig ofta med orden JAG ÄR.
Jag är ljuset… vägen, sanningen, livet … uppståndelsen … vinstocken ..
Vi möter honom som vet vem han är. Och som vill hjälpa oss att hitta vårt jag är. Du är aldrig dig själv när du syndar och följer dunkla krafter nedifrån. Du är dig själv när Jesus, han som är JAG ÄR bor i dig.

Från detta gudomliga JAG ÄR finns en utstrålning av Ljus
Från detta gudomliga JAG ÄR finns en utstrålning av Nåd

Vi kommer ihåg hur Johannes, som var både besvärlig och häftig ibland, häpnar över vad han ser. Han är alldeles överväldigad. Han sjunger i sin prolog.

vi såg hans härlighet,
en härlighet som den ende Sonen får av Fadern,
och han var fylld av nåd och sanning.
(Joh 1:14)

Jesus var så fylld av det som är äkta och rent. Han utstrålade himmelsk skönhet och godhet. Han levde så rikt. Men så påstår Johannes något som tycks kunna gälla oss och som kan få oss att svimma av häpnad. Han säger: av hans fullhet har vi alla fått, nåd och åter nåd. (Joh 1:16)

Jesus möter människor med nåden och sanningen. Han reser dem upp ur deras förnedring. Han förmedlar in i människors liv självrespekt. De får hjälp att hitta det äkta, det sanna livet. Han ger dem en känsla av att vara värdefulla. Det händer mycket när Jesus som är fylld av nåd och sanning möter människor som varit förtryckta och ockuperade både av lögner och makter.

Jesus var så fylld av nåd och sanning att det strålade från honom. Det strålade från hans ögon. Det strålade sanning från det ena ögat och det strålade nåd från det andra ögat. När Jesus såg på människor så var det i en samsyn av nåd och sanning.

Lägg märke till att först kommer nåden, sedan kommer sanningen. Jesus var fylld av nåd och sanning!

Hur Jesus möter dåliga människor
Johannesevangeliet ger flera exempel på hur Jesus möter människor på det sättet. Tänk på äktenskapsbryterskan i Johannes 8… De skriftlärde och fariséerna ser med enögd sanningsblick på äktenskapsbryterskan. De släpar fram henne till Jesus med fördömelse och anklagelser. Men Jesus ser henne i en samsyn av nåd och sanning. Först såg han henne med nådens öga. Han tog emot henne. Hon fick komma, smutsig och eländig och syndig.

Sedan såg han henne med sanningens öga. Han använde ordet synd om det hon gjort. Gå bort och synda icke mer.

Tänk också på den rike ynglingen (se Markus 10:17-27). Först såg Jesus honom med nådens öga. Han fick kärlek till honom, står det. Sedan fick han höra ett ord av sanning. Han var fångad i något som låste honom. Han var fångad i aktier och i marknadskrafter: Gå bort och sälj allt du äger…

Tänk på den förlorade sonen (Lukas 15:11-32). Innan denne slarver till pojk hunnit säga ett ord av vad han gått och stavat på "Fader, jag har syndat…." innan detta ord kom över hans läppar hade fadern sett honom, fyllts av medlidande, sprungit emot honom, omfamnat honom, kysst honom….

Nådens öga sa honom: Jag får komma som jag är
Sanningens öga sa honom: Jag behöver inte förbli sådan jag är.