trettondagen Årg 1 - Guds härlighet i Kristus

Trettondag jul 2021

Guds härlighet i Kristus

 Trettondag Jul firar vi till minne av Betlehemsstjärnan som ledde de vise männen till Jesusbarnet. De vise männen var hedningar och enligt traditionen var de tre, Caspar, Melchior och Balthazar. En av dem var färgad. Därför brukar de symbolisera alla folk som församlas runt Kristus för att tillbe honom. Därför är Trettondag jul i vår tradition även världsmissionens dag. En gång skall alla släkten och folk tillbe Kristus konungen. Trettondag jul är den sista av julens tre stora högtider. I den Ortodoxa kyrkan firas Jesu födelse idag.

Vi skall stanna vid några olika ord i dagens evangelium:

Betlehem. Betlehem var en obetydlig ort i det gamla Israel. Men det var därifrån den utlovade Messias skulle komma enligt profetian hos profeten Mika. (Mika 5:2-4, Matt 2:6) Betlehem var också herdekungen Davids stad. Messias skulle vara av Davids släkt. Slutligen var Betlehem också herdarnas stad. På ängarna runt Betlehem födde man upp templets tiotusentals får, de som skulle offras vid påsken i Jerusalems tempel. Messias skulle vara en herde för Israel. Samtidigt skulle han enligt Jesajas profetia (Jes 53:7) vara ett felfritt offerlamm som skulle lida och dö för världens synder. Jesus föddes i en av lammningsgrottorna under staden, där herdarna hade de nyfödda lammen. Han skulle vara Guds lamm som tog bort världens synder.

Kung Herodes. Herodes den store 37-4 f. Kr. kallades slaktarkungen. Han var av hednisk härkomst. Det enda band han hade till den gamla judiska kungalinjen var hans fru Mariamne, som han lät döda i ett anfall av ursinne. Han lät också döde några av sina söner, därför att han misstänkte dem för förräderi. Herodes var den som lät rusta upp Jerusalems tempel till att bli ett av den antika världens sju underverk. Han lät även bygga ett tempel i Caesarea, där romarna tillbad kejsar Augustus som en gud. Herodes den store blev känd som den som beordrade barnamorden i Betlehem, när han genom de vise männen fick veta att en ny konung av den gamla judiska kungaätten hade fötts i Betlehem. Han lät döda alla gossebarn två år eller därunder, enligt den tid stjärnan hade varit synlig. Historieskrivaren Josefus berättar att Herodes dog en kvavfull död, uppäten av maskar.

Visa män. Magoi, magus. Ursprungligen zoroastriska präster från det gamla Persien. De kallas stjärntydare eftersom deras förbluffande exakta beräkningar över himlakropparnas rörelser finns bevarade till denna dag. De hoppades att kunna utläsa Guds vilja ur planeternas gång. Tydligen kände de till siarens Bileams gamla profetia från 4 Mos 24:17: Jag ser honom men inte nu, jag skådar honom, men inte nära. En stjärna träder fram ur Jakob, en spira höjer sig ur Israel… En profetia om den framtida Messias konungen. De tillhörde alltså de hedningar som hört löftena om den kommande Messias och som väntade på den kommande frälsaren. Judarna hade ju levt i fångenskap i Persien och deras hopp hade där blivit känt av hedningarna.

Hans stjärna. Betlehemsstjärnan har inspirerat till många psalmer och sånger vi sjunger vid denna tid på året. Astronomen Kepler är nog den som gett den bästa förklaringen till detta himlafenomen. Enligt astronomiska beräkningar inträffade en trippelkonjugation mellan planeternas Jupiter och Saturnus runt år 7 f. Kr. En trippelkonjugation innebär att planeterna möts tre gånger under minst ett år på himlavalvet och ser ut som en stor ljusstark stjärna. Det skulle stämma med att ”stjärnan” uppgavs varit synligt under ett par års tid. Enligt astrologin var Jupiter konungens stjärna och Saturnus judarnas stjärna och de möttes i Fiskarnas stjärnbild, vilket innebar början på en ny tidsålder. Utifrån detta och de gamla profetiorna var tolkningen att stjärnan skulle visa att en ny judakonung hade fötts, fullt rimlig. Planeter kallas även ”vandrare” och medan stjärnor står stilla, vilket också stämmer med att ”stjärnan” gick före dem på vägen. Kung Herodes förskräckelse hade alltså en saklig grund. Naturligtvis har denna tolkning blivit motsagd. En konjugation innebär inte att planeterna ser ut som helt sammanslagna. Det är i verkligheten ett par graders mellanrum mellan dem. Från Kina kommer också en observation om en ny stjärna, troligen en supernova, som skall ha synts år 4 f.Kr. Sedan kan det ha varit ett övernaturligt fenomen, en Herrens ängel. Änglarna kallas ju i Skriften för Guds stjärnor. Jes 14:13: Det var du som sade i ditt hjärta: 'Jag vill stiga upp till himmelen; högt ovanför Guds stjärnor vill jag ställa min tron; jag vill sätta mig på gudaförsamlingens berg längst uppe i norr.

Guld, rökelse och myrra. Gåvorna visade att det inte handlade om ett vanligt barn. Guldet var en gåva till en kung. Rökelsen var gåvan till en präst. Man tände bl.a. rökelse i det heliga i templet. Och myrra var en smörjelse man bl.a. använde vid begravningar. Det skulle då syfta på Jesu trefaldiga ämbete. Han är konung – Messias är en kungatitel. Han är vår Överstepräst. Han har en gång för alla gått in i det allra heligaste i himmelen och stänkt sitt blod på nådastolen (förbundsarken) till försoning för våra och världens synder. Han är Guds rena offerlamm. Han har lidit, dött och blivit begraven för vår skull. Han blev slaktad för världens synder.

När vi nu stannat till inför dessa ord skall vi göra en tillämpning:

För det första visar de att Gud har sinne för detaljer. Inget lämnades åt slumpen. De gamla profetiorna gick i uppfyllelse. Det var en mening med allt: Kung David och hans kungaätt. Lantortshålan Betlehem, herdarna och tempelfåren. Att det inte fanns plats på härbärget, utan fick bli en lammningsgrotta. Judarnas vistelse i Persien, stjärntydarna och den nya stjärnan. Kejsar Augustus påbud om den första skattskrivningen. Triviala och ibland högst störiga händelser. Ändå insatta i sitt frälsningssamman-hang fullständigt meningsfulla. Gud har omsorg om detaljerna. Även i våra liv, min vän. Vi kanske skyller på politiker och makthavare, vi kanske inte ser någon mening med sjukdomar och streck i räkningen, vi kanske tycker att tillvaron kantas av triviala händelser och grå vardagar. VI har svårt att se någon mening. Men kanske det är så att Gud också har en mening mitt i allt detta också i våra liv. Att allt på något sätt samverkar till ett högre syfte? Jag menar inte att Gud ligger bakom allt ont som sjukdom och olyckor. Nej! Jag skriver ju detta mitt i en ohygglig pandemi. Men mitt i allt det hemska kan Gud skapa en mening – en god mening. Det farligaste för oss är att tro att Gud är död och våra liv regeras av slump och meningslöshet. Så är det inte. Liksom för de vise männen vill han leda oss till det verkligt goda. Till sin frälsning. Till Barnet. Barnet som nu blivit man och som sitter på Guds högra sida i himmelen och som skall komma åter. Frälsaren och Konungen. Vi vet att för dem som älskar Gud samverkar allt till det bästa. Rom 8:28. Han förmår t.o.m. att tvinga skadan att tjäna oss till gagn. Hur begriper vi sällan! Gud har sinne för detaljer även i ditt liv. Jesus säger att vi inte ska frukta. På oss är t.o.m. huvudhåren räknade (lätt räknade på vissa av oss!) Vi är värda mer än många sparvar. Gud har en plan, en mening med våra liv. Och den är att vi få lära känna honom och hans underbara kärlek! Detta visade Jesus när han gick omkring på jorden och förlät, helade och hjälpte.  

För det andra visar orden att Gud är trofast. Det Gud har sagt, det Gud har lovat, är han också mäktig att hålla. Han lovade i Jesaja att den unga kvinnan, jungfrun, skulle bli havande och föda en son. Han lovade att denne son, Messias skulle födas i Betlehem. Han lovade att en stjärna skulle visa att en ny judakonung blivit född, han lovade att denne konung skulle lida och dö för folkets synder för att skapa frid mellan människan och Gud. Han höll allt han lovade! Han var trofast sina löften åt Abraham. Att av hans avkomma skapa ett folk talrikt som himlens stjärnor. Men du kanske undra om han är trofast i ditt liv. Det är en svår fråga. Tvivel kan fräta oss. Det bästa vi kan göra med sådana tvivel är att gå med dem till Jesus. Johannes Döparen i fängelset gjorde så en gång. Han lät sina lärjungar fråga Jesus om han var den som skulle komma eller om de skulle vänta på en annan. Han fick svaret att blinda ser, lama går, spetälska blir rena, döva hör och döda uppstår och för de fattiga predikas glädjens budskap… Matt 11:5-6. Man kan söka svar hos Jesus i sina tvivel. Egentligen är det bara där man finner svaren. Gud är trofast. Han har inte övergivit dig, min vän. Hans löften håller at lita på.

För det tredje visar de att Gud vill frälsa världen!

Gud har inte lämnat oss åt oss själva. Han har lämnat spår efter sig i tillvaron och i historien. Kanske mors böner, eller en fars kloka råd, kanske en stjärna som för de vise männen eller ett bibelord. Kanske en kristen människas godhet… Eller ett gudsmöte i en liten kyrka…

Precis som för de här zoroastriska stjärntydarna kan Gud t.o.m. lämna vissa spår i andra religioner. Nej, inte så att de är likvärdiga med Guds ord i Bibeln, men kanske små vinkar om att den Gud som möter oss i Kristus finns och är värd att söka. T. o. m. i Koranen, som andas fientlighet mot Jesus som Guds son, finns den 19:e suran som kallas Marias sura, där jungfrun Maria blir havande med Jesus utan någon man och där Jesusbarnet säger att han skall dö men uppstå igen.

Den gången ledde Gud vise män genom en stjärna till det lilla Barnet i Betlehem. Idag leder Gud oss genom sitt Ord, sin Kyrka, sina nådemedel. Gud kan t.o.m. leda människor genom drömmar! Han gjorde så den gången med den helige Josef. Han gör så i vår tid i t.ex. länder som Iran, där han uppenbarar sig för många muslimer i drömmen. Gud är trofast, han har sinne för detaljer och han vill frälsa oss! Därför att Han är Kärleken. Amen.