Den första ruskiga historien handlar om en man som blev bitter av en ruskig kvinna. Den andra ruskiga historien handlar om en kvinna som blev bitter av en ruskig man. Båda handlar om att det går snett när man tar det lätt med det som är rätt.
Bitter på det andra könet blir man därför att

Gud skapade människorna rättsinniga,
men sedan har de tänkt ut många onda planer..
(Predikaren 7:30)

Ruskig historia nr ett: Stackars karl!

Det hände en morgon på konfirmandlägret på Åh Stiftsgård. På dörren till en av konfirmandpojkarnas rum fann jag ett citat från Predikaren 7:27 (NT17). Det var skrivet med stora bokstäver:

Det var Midsommaraftons morgon. Jag sade ingenting först. Midsommarafton är ju en dag då kärleksdallringar ligger i luften. Vibrationer av olika slag! Både lycklig och olycklig kärlek. Jag tänkte på det här ordet hela dagen. Det gav mig tips om vad jag skulle ta upp i aftonbönen. På Midsommarafton dansade vi först kring midsommar-stången. Sedan var det aftonbön i kyrkan. Mycket folk var där, alla fick inte plats i bänkarna, flera satt på golvet.

Till allas förskräckelse läste jag detta ord ur Predikaren 7:27. Jag sa att jag funnit det på en konfirmands dörr. Först berömde jag honom. Duktig bibelläsare! Sedan undrade jag varför han skrivit just detta ord? Är han olyckligt kär? Har han blivit nobbad? Sårad? Har han en personlig erfarenhet av hur en söt konfirmandflicka gjort honom bitter? Eller var det så att han kanske var enormt kär? Är man riktigt kär säger man ofta tvärtom.

Jag bryr mig inte om tjejer.
Jag ska nog leva i celibat.
Jag bryr mig inte om killar.
Jag ska nog bli nunna...

Nu kan vi ju undra över att Bibeln har ett sådant bibelord? Det beror på att Bibeln, denna gudomliga bok, är mycket mänsklig. En människas bitterhet uttrycks där. Och inte bara bitterhet utan också vrede, hat, hämnd, besvikelse. Gud är en stor psykolog. Han inser att det är viktigt att vi inte behåller allt sådant i magen.

Det finns en parallellhänvisning under Predikaren 7:27 till Ordspråksboken 5:3f. Där talas om den trolösa kvinnan. En man uttrycker sin bitterhet mot den som fångade honom och drog honom bort från hans hustru. Där står:

Se av honung dryper en trolös kvinnas läppar,
halare än olja är hennes mun.
(Ordspråksboken 5:3)

Här är alltså mannen som träffat en annan kvinna. Först tycker han att det nya äventyret smakar sött. Äntligen en som förstår mig. Min hustru gör det inte. Först smakar det sött som honung. En honungsmånad. Eller kanske bara en honungstimma! Sedan blir det en bitter eftersmak. Något som är bittrare än döden. Predikaren skrev: Den som behagar Gud kan undkomma henne (7:27). Det är tydligen viktigt att ha det rätt ställt med Gud.

I Predikaren 1:1 sägs vem han är som skrivit Predikaren. Ord av Predikaren, son till David, kung i Jerusalem står det. Det är Davids son, Salomo, som enligt traditionen är författaren. Han ansågs mycket vis. Men det fanns områden där Salomo inte var så särskilt vis. Han hade sjuhundra furstliga gemåler och trehundra bihustrur. Det var inte särskilt vist. Arma kvinnor! Arma karl! Det står om dessa kvinnor att de förledde hans hjärta till avfall. Hans hjärta förblev inte hängivet Herren, sin Gud. (Om detta kan man läsa i 1 Kungaboken 11). En Davids son Salomo går ut ur den Guds ordning som säger att en man skall hålla sig till sin hustru.
Det går snett när man tar det lätt med det som är rätt.

Ruskig historia nr två: Stackars kvinna!

Det är inte bara mannen som kan bli besviken på kvinnan. Också kvinnan blir det understundom på mannen. 2 Samuelsboken 13 berättar om en annan av Davids söner som hette Amnon. Han hade en halvsyster som hette Tamar. Här kan vi läsa om en Davids dotter, som blir besviken på en Davids son.

Amnon fattar kärlek till Tamar: Hon är så underbar! Han tänker bara på Tamar. Så fort han ser henne börjar hjärtat klappa våldsamt, hårt och i otakt. Han kommer i vånda. Blir sjuk. Ligger på sängen och deppar. Tamar, Tamar, Tamar …

Amnon får besök av en god vän som heter Jonadab. Jonadab talar ut med honom. Jonadab ger honom rådet att lägga sig sjuk. Och när pappa kungen kommer på besök skulle han be att Tamar skulle få komma till honom och hon skulle ge honom något att äta. Hon skulle baka två kakor medan han ser på. Och han skulle få ta emot dem ur hennes hand. Då skulle han nog bli frisk igen.

David säger ja till detta förslag. Han skickar efter Tamar. Och hon kommer. Hon tar en deg och knådar den och hon gör kakor av den och gräddar kakorna och han ligger där och ser... och slukar henne med blicken...o vilka ögon, o vilka händer ...och många andra o.

Och sedan får alla gå ut ur rummet. Tamar blir ensam med Amnon. Hon går fram till hans säng. Hon ger honom kakorna. Då griper han tag i henne. Han våldför sig på henne. Hon vädjar och ber. Gör inte så! Gör inte så! Detta är en galenskap i Israel. (1 Moseboken 34:7, 2 Sam 13:12). Släpp mig. Men han blir henne övermäktig och han kränker henne.

Efteråt greps Amnon av en häftig motvilja mot Tamar; hans avsky för henne var starkare än den kärlek han förut hade känt (2 Sam 13:15 , X2000). Och han ber henne gå. Och han säger till tjänarna att skicka iväg henne........

En Davids dotter besviken på männen. Utnyttjad. Han verkade ju som han älskade mig. Men jag var bara en leksak för honom. Hon kunde säga: Då fann jag något som var bittrare än döden: Mannen som själv är ett nät och har ett hjärta som är falskt. (jfr Predikaren 7:27)

När Predikaren kommit med denna bittra erfarenhet säger han:

Gud skapade människorna rättsinniga,
men sedan har de tänkt ut många onda planer
(Predikaren 7:30)

Det går snett när man tar det lätt med det som är rätt.