Offerpärlan

 Jag står kvar vid vår tros jordiska mittpunkt, Golgata. Jag förstår att det
heliga korset också är budskapet om den GENOM MIG UTGIVNA GUDOMLIGA KÄRLEKEN
(agape). Vilket mirakel! Men för Gud är ingenting omöjligt. Jag ser att det
rinner upp en källa vid korsets fot, klar som kristall, skimrande i ljuset
från himlen. Jag hör en röst säga: Drick dig otörstig av detta vatten, som
är liv i överflöd. Bär det sedan ut till alla törstande. Ja, Kristus, jag
vill släcka min törst vid Källan. Sedan vill jag ge dig, min Försonare,
lovets och förbönens offer. Därpå vill jag ge dig handlingens offer. Men ha
förbarmande med min svaghet. Ge mig Andens kraft att vara den jag ville
vara. Amen.

(För ytterligare studium:  Joh 19:25-30; Joh 21:15-19; 1 Kor 13; Sv Ps 91.)

Vid den gudomliga Källans rand beder vi:
Jag tackar dig, store Gud... (För allt som är liv, ljus, skönhet, kärlek...)
Jag ber dig, medlidandets Gud... (För allt och alla som behöver förbön...)
Jag bönfaller dig, vishetens Gud... (Där jag särskilt ber om vishet för alla
som har ansvar och skall fatta viktiga beslut. Och vishet för mig själv, så
att jag, i stort som litet, kan välja rätt. Låt även mig få vara ett käril
för livsmod för någon...)