Möte i öknen 

 Vi traskar fram i vårt vardagsenahanda. Livet känns som öken. Torrt, gråtråkigt, upp och ned. Trött i tanken och skoskav i själen. Det är så synd om mig. Jag suckar mig fram bland suckianerna.

Rakt emot oss dyker plötsligt en underlig ökenfigur fram. Johannes heter han och döparen kallas han. Han verkar kärv.  Han är klädd i kamelshårsmantel och lädergördel. (Verkar stixigt!)  Han äter konstig mat: Gräshoppor och vildhonung! En underlig figur. Vi kan inte ta med honom på nobelfesten.

När Johannes kommer emot oss ser vi hans ögon. Blicken är som en brinnande eld. Han säger: 'Du går åt fel håll. Vänd om! Det är inte alls synd om dig, det är synd i dig. Bered en väg för Herran!  Jag känner en som kan ta hand om skräpet i ditt liv. Och som kan bota skoskav i själen. Jag mötte honom vid Jordan. Han kan ta bort synder. Han är världens bäste sophämtare. Låt mig hjälpa dig till honom'.

Vi anar att den kärve Johannes egentligen vill oss väl. För han är inte bara kärv. Han är också djärv. Han stryker oss inte medhårs. Han avslöjar oss.  Sätter fingret på ömma punkter. Och de ömmaste områdena finns ju någonstans inne i oss.

Vi förstår det här så väl. Vi måste få hjälp med vår bråkiga inre värld. Vi slits sönder inuti av alla krav runtomkring. Vi ska vara duktiga, hinna med, vara snälla, glittra med ögonen. Vi slits sönder av alla åsikter runt omkring. Ja eller nej. Nej eller ja. Nja ...

Jsus liknar oss vid barn som sitter på torget (Läs Matt 11:11-19). En del vill leka begravning och en del vill leka bröllop. Svårt att vara alla till lags. Vi är som barn, ombytliga, ytliga, vill ha omväxling, aldrig riktigt nöjda.  En del vill att vi ska vara kärva som Johannes, andra öppna som Jesus.

Johannes, sa man, varken äter eller dricker. Omdömet: Han är inte riktigt klok!  Jesus både äter och dricker. Omdömet: Vilken frossare och vindrinkare! Han lunchar med dåligt folk. Johannes fastar. Jesus festar.

Om kyrkan opponerar sig ropar man på frid. Om kyrkan är fridsam ropar man på skärpning. Alla dessa åsikter sliter sönder oss. Vi blir så lätt bleka, rädda, sådana som inte vågar stå för någonting. Så flyr vi ut i öknen och undrar om Johannes vet var man kan skaffa råg - det som man bör ha i ryggen.

Därute i öknen står Johannes Döparen kvar. Han vill att vi ska vända om och gå med honom. Han vill visa oss någonting.  Hans ögon som brinner av eld vill inte bara tala om hur dåligt det är. Han vill tala om hur bra det kan bli. Ty det finns något mer i hans ögon. En ny vision. En syn. Han ser vad som kan hända i öknen när Jesus får komma in i våra liv och ge oss sitt liv. Johannes fick visionen från Jesaja:

Ja, Herren skall förbarma sig över Sion, han skall förbarma sig över alla dess ruiner. Han gör dess öken lik ett Eden och dess hedmark lik en Herrens lustgård. Fröjd och glädje skall höras därinne, tacksägelse och lovsångs ljud    (Läs Jes 51:3-6).

Något kan tydligen hända i vår öken!   

Till begrundan:
Läs: Matteus 3:1-2 och 11:2-19 

Frågor:                 
Har någon Johannes Döpare fått skaka om dig?
Vågade du ta emot kritiken?
Känns det ibland som öken i ditt liv?
Torrt, vardagsenahanda, gråtråkigt?

Jesaja 35  och 51:3-6 är kanske ett profetiskt  ord just till dig. 
Låt ditt inre barn få vila ut sig en stund i lustgården

Ja, Herren skall förbarma sig över Sion, han skall förbarma sig över alla dess ruiner. Han gör dess öken lik en Herrens lustgård. Fröjd och glädje skall höras därinne, tacksägelse och lovsångs ljud. (Jes 51:3)

Bön:                         
Herre, du kan också idag förvandla min öken till en lustgård.
Gör det, Herre!
Herre, du kan också idag förvandla min församling, så att den brinner av tro och kärlek.
Gör det, Herre! 

Bengt Pleijel