Men ni är
ett utvalt släkte, kungar och präster,
ett heligt folk, som skall förkunna hans storverk.
Han har kallat er från mörkret till sitt
underbara ljus. Ni som förut inte var ett folk
är nu Guds folk. Ni som förut inte fann
barmhärtighet har nu funnit barmhärtighet
Denna beskrivning gavs en gång
om dem som samlats omkring Mose på Sinai berg,
(2 Mos 19:6). Nu är
det en beskrivning av dem som samlas omkring Jesus.
När de är där inför honom får
de veta dem de är. De (=vi)
får sex fantastiska utnämningar. Ni
är .
1. Ett utvalt
släkte.
Det händer något spännande
när vi i tro tar emot vad Gud har gjort för
oss och med oss i dopet. Vi upptäcker att vi
kommit in i en ny familj. Vi har fått helt nya
släktingar. Vi får kanske fäder och
mödrar i Kristus. Vi får bröder och
systrar i tron. Vi får kanske vara med om att
se andliga barn som föds fram.
Genom dopet har Gud utvalt oss.
Han tar oss ut ur världen. Han drar oss in i
sin kärlek och fostrar oss för en uppgift
gentemot världen.
Han kallar oss att mitt ibland
människor lida fram Guds kärlek. Allt liv
lides fram. Den himmelska födelsen lides också
fram. Precis som Israel var Guds speciella egendom
bland de andra folken (inte
framför de andra, som Bibel 2000 säger,
2 Mos 19:5) så är vår uppgift,
vi som är inympade i Guds folkets olivträd
(Se
Rom 11:24
),
att vara mitt i världen, bland de andra folken,
ty hela jorden är min,
säger Herren. (Se Göran
Larsson Uppbrottet, sid 161).
Vi är ett släkte utvalt
för att lida fram Guds kärlek till hela
Guds mänsklighet.
2. Kungar.
Ett konungsligt prästerskap,
stod det i NT 17. Vi är kungar
, vi är kungabarn. Det är den himmelske
konungen som lyfter oss upp i sin kärlek. Lägg
märke till hur Herren här talar till alla
modfällda, jagsvaga, "duger-inte-människor",
alla dem som tycker att de inte är något.
Han ger dem en ny identitet. Han
kröner oss med nåd och barmhärtighet,säger
Psalt 103:4. Han sätter kungabarnens krona på
våra huvuden. Sträck på dig kungabarn!
Du är prins/prinsessa av himmelriket.
Men se upp! Börjar du att bli högfärdig
och vill märkla dig och se ned på andra
och förakta dem och låter dem känna
din makt, då händer det något hemskt
med dig: Du tappar kronan. Dina kejserliga kläder
ramlar av . Du står där avslöjad av
ett litet barn: "Men han har ju inga kläder!"
3. Präster.
Vi bär inte fram offer
för våra synder. Det har Jesus gjort och
hans offer är tillräckligt för alla
tider. Vi bär fram andliga offer. Vi står
tillsammans i ett heligt prästerskap inför
tronen i tillbedjan och kärlek. Vår uppgift
tillsammans är att sprida himmelens väldoft
över jorden.
4. Lekmän
Ordet lekmän finns inte
i Bibeln. Vi använder ordet lekman i motsats
till fackman. Men lek i lekman betyder inte
barnslig eller okunnig. Det kommer av det grekiska
ordet laikos , som i sin tur
kommer av laos , som betyder folk. Laikos
betyder "den som tillhör folket". Det
är detta Petrus säger här: Ni
är . ett heligt folk, Guds eget folk.
I kyrkan är vi alltså alla
lekmän. Vi tillhör Guds folk. Vi alla, påvar
och prostar och män och kvinnor och töser
och gossar, är tillsammans Guds folks lekmän.
Vi är ett
heligt folk. Vi tillhör den Helige. NT
17 använder uttrycket egendomsfolk. Egendomsfolket
är ett egendomligt folk. Det heliga folket
är inte det perfekta folket. Jesus har alltid
lyckats att samla skräpigt folk omkring sig.
Till honom får man komma som man är. Men
man behöver inte förbli sådan man
är. Den förlorade sonen fick på sig
den finaste klädnaden när han kom hem. Han
behövde inte gå trasig och smutsig och
fattig, när han var hemma. Det heliga
folket är trasfolket, som tar emot helande
krafter från den Helige.
Det heliga folket är dem som vet
att de är syndare som behöver ta emot förlåtelse
och rening och läkedom från Jesus. Det
heliga folket är dem som låter Jesus göra
något med dem. Han gör dem fria. Han renar
dem. Han fyller dem med sitt liv. Han iklär dem
sin rättfärdighet.
Vad skall Gud
med ett folk till? Deras uppgift anges här. De
är
5. Förkunnare
De skall
förkunna hans storverk.
Vi får förkunna hans
härliga gärningar , stod det i NT
17. Det folk som jag har danat
åt mig skall förkunna mitt lov,
skriver Jesaja (43:21).
Vi kommer ihåg vad som hände
på Pingstdagen. När den helige Ande utgöts
över apostlarna började de prisa Gud och
tala om Guds stora gärningar
(Apg 2:11). De pekade
på honom. De sjöng om honom. Ja, där
blev ett brus av lovsång om Guds
stora gärningar så att vanliga
ord inte räckte till.
När apostlarna hittade denna förankring
i Guds storverk hittade 3.000 människor in i
församlingen. Ingen av dem sa om sig själv
när han blivit kristen: Jag är kristen därför
att jag gjort så gott jag kunnat. Nej, jag är
kristen därför att han
har kallat mig från mörkret till sitt underbara
ljus.
Och
där i ljuset hittar vi varandra. Var och en av
oss kan känna sig svag, misslyckad, oduglig och
säga: Jag är ingenting. Men när Herren
får göra något med dig så händer
det att du, som ingenting är, blir något.
Ni som förut inte var ett
folk är nu Guds folk. (se
Hosea 1:9 f 2:23 Rom 9:23, Hosea 1:6). Tillsammans
med andra blir du ett Guds folk. Du blir en lem i
Kristi kropp. Du blir en gren i hans vinstock. Du
blir en levande sten i hans andliga husbygge. Det
vi är som kristna det är vi tillsammans.
Herren vill att vi ska komma tillsammans med varandra
och tala om hans storverk, vad han har gjort i våra
liv.
6. Guds kärleksbarn.
Ni som förut
inte fann barmhärtighet har nu funnit barmhärtighet.
Jag har hittat en som har ett "hjärta
för de arma". Jag har lärt känna en
som dött och uppstått för mig för
att jag skall slippa leva instängd i mig själv
och i mina problem. Jag utnämns till Guds kärleksbarn.