Den sjuttonde oasen 1 Petrus 2:18-20

Hur kristna lever i världen:
4. Där övar vi oss att ha Gud för ögonen

Ni som är slavar, underordna er era herrar, lyd och respektera dem, inte bara de goda och hyggliga utan också de orättvisa. Den som härdar ut i oförtjänta lidanden därför att han har Gud för ögonen, han gör något stort. Vad är det för berömvärt i att tåligt ta emot hugg och slag när ni har felat? Men om ni har stått ut med att misshandlas när ni har gjort rätt, då är det något stort i Guds ögon.

Att vara slav.
Petrus skriver nu till dem som är slavar...
  Både Giertz och NT17 använder ordet tjänare. Det grekiska ordet betyder egentligen "husfolket". Det innefattar alla som hörde till storhushållet, slavar, tjänare, hantverkare, daglönare. Alla var inte slavar. Men en del var det.
  Vi har svårt att förstå det här med slavar. Vi har inte slavar. Vi tycker att det är avskyvärt att så förnedra människor. Vi ryser när vi läser om hur de kunde misshandlas, hur de kunde få hugg och slag.
  Det fanns slavägare, som var goda och hyggliga. Det fanns sådana som var orättvisa. De kunde utsätta sina slavar för oförtjänta lidanden.
  På Petrus tid fanns det gott om slavar. Man räknade med att det romerska imperiet hade 60 miljoner slavar. Var tredje person var slav. Hela samhällssystemet byggde på att det fans slavar som gjorde grovjobbet.
  Om du var slav på den tiden tappade du alla dina rättigheter. Den som ägde dig måste du kalla herre. Han hade absolut rätt till varje del av ditt liv. Han hade rätt att piska dig. Han hade rätt att döda dig. Du ägde ingenting. Du hade ingen tid, ingen egendom, inga gåvor. Du var heldygnsanställd hos din herre sju dagar i veckan. Var du kristen kunde du inte fira söndag som vilodag och gudstjänstdag. Gudstjänst hade man antingen kl 4 på morgonen innan arbetsdagen började eller kl 10 på kvällen då arbetsdagen var slut. Så var det under de tre första århundradena.

Hur slavar må behandla sina herrar.
  Till dessa slavar skriver nu Petrus: Underordna er era herrar. Man kan bli förvånad då man läser om hur Nya Testamentets budskap spreds så snabbt och blev så populärt, särskilt bland alla dessa slavar. Underordna er era herrar, skriver Petrus. Lyd och respektera dem. Detta skulle de göra inte bara i deras förhållande till de goda och hyggliga utan också i deras förhållande till de orättvisa.
  Hade detta hänt i vår tid skulle ju receptet i stället vara att ordna protestmöten och frihetsmarscher och uppmana till revolution och till kamp emot kvalen. Det fanns sådana strömningar i det romerska imperiet. Det resulterade ofta i blodiga strider, där tusentals slavar blev nedgjorda och dödade.
  Men Petrus säger: Underordna er, lyd, respektera ...

Hur kunde evangeliet bli så populärt?
  Hur kunde evangeliet bli så populärt bland slavarna? Man kan också fråga hur dessa slavar kunde bli av med sin vrede, sina aggressioner. Ty blir man trampad på och orättvist behandlad blir man ju lätt fylld av bitterhet, besvikelse, hat, hämnd, självömkan. Och resultatet av att en som blivit fri från sin förtryckare blir ju ofta att han själv blir förtryckare.
  Det måste funnits något i detta evangelium som gjorde att slavarna hittade sitt människovärde, blev fria från hat och hämnd och fick ta emot ett helande i sitt inre.
  Även om vi inte har slaveri bland oss så finns det ju ändå många som blivit trampade på, förnedrade, utsatta för både fysiskt och psykiskt våld. Man kan ha utsatts för detta antingen därför att man själv har felat eller därför att arbetsgivare eller andra herrar eller damer varit orättvisa.

I Guds ögon
  Det är två uttryck i detta avsnitt som nog kan peka på hemligheten. I vers 19 står det att han har Gud för ögonen. I vers 20 står att den som står ut med att misshandlas trots att han har gjort rätt, då är det något stort i Guds ögon.
  När vi underordnar oss någon ställer vi oss nedanför och ser uppåt. Ovanför den som gjort mig illa finns Gud. Jag får ögonkontakt med honom. Jag är sedd av Honom som är Seendets Gud. Han ser vad som sker med oss. Han är engagerad i vår nöd. Men han vill att vi ska se honom, möta hans ögon. Ty i hans ögon finns en upprättande och helande kraft. Han ger oss människovärdet tillbaka. Det är något stort som sker i Guds ögon. Och det är något stort som sker i våra hjärtan.

Slavens människovärde
  Alla är ni genom tron Guds söner, i Kristus Jesus. Är ni döpta in i Kristus, har ni iklätt er Kristus. Nu är ingen längre jude eller grek, slav eller fri, man eller kvinna. Alla är ni ett i Kristus Jesus (Gal 3:26-28). Evangeliets tankar gav slaven på den tiden ett människovärde, en inre frihet. Han var barn till himmelrikets Konung. Han kunde stå upprätt trots allt det som hände honom. Och i alla svårigheter hade han en herde att följa. Herdens fotspår ledde honom rätt.
  Om det ska vi få veta mer vid nästa oas.

Grubbelfrågor: Lev dig in i hur det var att vara slav. Är du överens med Petrus om hur slavar ska behandla sina ”herrar”. Hur kunde evangeliet bli så populärt bland slavarna? Hemligheten – vad var den? Evangeliets människovärde? Stanna till vid oasen, vila ut, gläd dig, drick

Ger vandringarna ilskor, grubblor, tröstor och glädjor? Kontakta då Bengt genom att klicka här.