Det är vad ni har kallats
till, ty också Kristus led, för er skull,
och gav er ett exempel för att Ni skall följa
i hans fotspår. Han begick inte någon
synd, och svek fanns inte i hans mun. Han svarade
inte med skymford när han skymfades. Han svarade
inte med hotelser när han fick lida. Han överlät
sin sak åt honom som dömer rättvist.
Lidandet
Vi har kallats till att lida för
Jesu skull. Men vi kan rätt ofta få lida
för vår gamla människas skull.
Vi har felat, som det stod i
vers 20. Vi har varit dumma och själviska och
okänsliga för andras behov. Andra människor
retar sig då på oss.
Men om vi följer Jesus och vill hör
ihop med honom kan vi få lida för Människosonens
skull. Jesus säger: Saliga
är ni, när man för Människosonens
skull hatar er och stöter bort er och smädar
er och gör ert namn avskytt. Gläd er på
den dagen och dansa av fröjd ... (Luk
6:22-23).
Så kommer
var och en som vill leva gudfruktigt i Kristus Jesus
att förföljas (2
Tim 3:12).
Ni har fått
nåden att - ja, inte bara att tro på Kristus,
utan också att lida för hans skull.
(Fil 1:29).
Man kan undra varför? Varför
detta motstånd? Var det därför att
när ljuset kom in i
världen, då älskade människorna
mörkret mer än ljuset, eftersom deras gärningar
var onda (Joh 3:19).
Fotspår
eller hjulspår
Jesus kallar oss att följa honom.
Vi ska vandra i hans fotspår,
står det. Mestadels rullar vi på i gamla
hjulspår. Vi gör som vi alltid gjort. Vi
följer det mönster och det exempel vi fått
från våra egen mor eller far eller andra
människor. Vi gör som alla andra.
När Jesus kallar oss att vandra i
hans fotspår gör han det för att vi
ska få lära oss hur han skulle göra
i våra svåra situationer. Du lär dig
bli känslig för Jesus. Uppmärksam.
Rusa inte. Ta ett steg i sänder. Hör hur
Jesus säger: Följ mig!
Sedan sade Jesus
till sina lärjungar: " Om någon vill
gå i mina spår, måste han försaka
sig själv och ta sitt kors och följa mig.
Ty den som vill rädda sitt liv skall mista det,
men den som mister sitt liv för min skull, han
skall finna det. (Matt
16:24-25).
Kan du se den stora hemligheten här:
Att få säga NEJ till sitt eget stora tröttsamma
JAG. Och säga JA till Jesus. Jag mister mitt
liv men finner hans.
Säg NO till det ONda och säg
YES till JESUS!
Jesu ”annorlundaexempel”.
I detta lidande för Jesu skull lär
du känna Jesus ännu mer. När Jesus
led på korset så led han för vår
skull. Han gick in i våra smärtor och vår
övergivenhet för att inifrån hjälpa
oss att besegra dem. Han gav oss ett exempel på
hur vi skall göra när vi får det svårt.
Han begick inte
någon synd, och svek fans inte i hans mun. Han
svarade inte med skymford när han skymfades.
Han svarade inte med hotelser när han fick lida.
Han överlät sin sak åt honom som dömer
rättvist (2:22-23).
Det här är Jesu mönster.
Han ger genom sitt liv skissen. Han ger oss en "målarbok"
som vi ska fylla i och färglägga genom våra
egna liv.
Jesus begick inte någon synd. Han frestades som
vi i allt men gav inte efter för frestelsen.
Ändå fick han lida.
Jesus talade inte svek. Ingen hörde
honom ljuga. Han föll inte för frestelsen
att missbruka tungan.
När Jesus blev skymfad och hånad
och föraktad och ifrågasatt, när man
skrattade åt honom och gycklade med honom, svarade
han inte med samma mynt.
Man gav Jesus örfilar, man slog honom,
misshandlade honom, torterade honom, men han hotade
inte med vedergällning. Han bad för dem.
Fader förlåt dem,
de vet inte vad de gör (Luk
23:34).
Hur kunde Jesus stå ut med detta?
När liknande saker drabbar oss fylls vårt
inre av bitterhet och hat och många onda tankar.
Vi kan försöka svälja förtreten,
men det onda sitter kvar inom oss och gör ont.
Vi kan inte skaka det av oss.
Hemligheten
med Jesus
Hemligheten med Jesus, det som vi ska
försöka lära oss, ligger kanske i de
orden: Han överlät
sin sak åt honom som dömer rättvist.
Jesu mönster är inte försöka
skaka av sig det svåra, inte att svälja
förtreten. Det är att överlåta
allt detta åt honom
som dömer rättvist. Att lägga
det i Guds Fadershänder och se på allt det
svåra med hans möjligheter.
Man kan smaka på de ord som Paulus
ger oss i Rom 12:19: Ta
inte rätten i egna händer, mina kära,
utan låt Guds vrede ha sin gång, ty det
står skriver: Min är hämnden, jag skall
utkräva den, säger Herren.
Konsten att
förlåta
Detta är något vi får öva
oss med i de små förtretligheterna som drabbar
oss. Då kan vi sedan ta tag i de större.
När vi överlåter och när vi förlåter,
händer det något med oss. Jesus kan gripa
in och göra något alldeles nytt med oss.
En bra definition på att förlåta är
denna:
Jag överlåter åt Fadern
all min rätt att anklaga. Jag kan ha rätt
i vad jag säger. Människor har verkligen
varit dumma. Jag kan naturligtvis ha fel också.
Jag kan ha missförstått allting. Men jag
överlåter allt och lägger det i min
Faders händer. Det som hamnar där välsignar
han.