Den fyrtioförsta oasen 1 Petrus 5:12-14

Där möter vi Jesus vår Herre som som hjälper oss att leva i hans kraftfält

  Genom Silvanus, som jag vet är en pålitlig broder, skriver jag dessa korta rader för att stärka er och för att bekräfta att här verkligen är fråga om Guds nåd, som ni skall stå fasta i. Församlingen i Babylon, utvald liksom ni, och min son Markus hälsar er. Hälsa varandra med en kärlekens kyss.
Frid åt er alla som lever i Kristus.

  Det här brevslutet påminner oss om hur vi kan hjälpa varandra att leva i kraftfältet. Det är tre ting vi hittar där:

1. Nåd
  Genom Silvanus, som jag vet är en pålitlig broder, skriver jag dessa korta rader för att stärka er och för att bekräfta att här verkligen är fråga om Guds nåd, som ni skall stå fasta i.
  Petrus har Silvanus som ett redskap. Han är en pålitlig broder. Han kallas ibland för Silas. Han förmedlar brevet till läsarna och är kanske också den som hjälpt till att skriva ned Petrus tankar. Han var också medarbetare till Paulus. Man kan läsa om Silas eller Silvanus (som är den latinska namnformen) i Apg 15:22; 16:19ff; 17:4 ff; 18:5; 2 Kor 1:19; 1 Thess 11:1; Petrus vet att Silvanus går att lita på.
  Avsikten med dessa korta rader som Petrus och Silvanus skriver är för att stärka er och för att bekräfta att här verkligen är fråga om Guds nåd, som ni skall stå fasta i.
  Spring inte ut ur nåden! Vi ska stå fasta i nåden. Och när Ordet förmedlas till oss ger det oss styrka och visshet. Vi vågar tro att vi för Jesu skull får vara Guds barn. Det är detta vi ska säga till varandra. Och kanske också skriva till varandra.

2. Kärlek
  Församlingen i Babylon, utvald liksom ni, och min son Markus hälsar er. Hälsa varandra med en kärlekens kyss.
  Här kommer en kärlekshälsning från en systerkyrka. Församlingen i Babylon är säkerligen ett täcknamn för Rom. Rom blir liksom Babylon symbolen för Ondskans världsstad, platsen där man bygger torn för att avsätta Gud och själva bli som Gud.
  Mitt i denna plats, som är så svår att leva i, har Kärleken planterat en ros. En kärlekens doft når oss från denna församling. Och också från Markus, som Petrus här kallar min son.
  Markus, som egentligen heter Johannes Markus, omtalas i Apg 12:12-17. Hans mor äger ett hus i Jerusalem, där de kristna brukade samlas. Markus hade förmodligen blivit kristen genom Petrus och kallas därför hans son. Han är Petrus andlige lärjunge och efterföljare. Markus har skrivit ned Markusevangeliet så som Petrus har berättat händelserna för honom. Markus ser vi också tillsammans med Paulus på hans första missionsresa (Apg 13:4ff).
  Och denna kärlek, som lyser fram i förhållandet mellan Petrus och Silvanus och Petrus och Markus och som finns i församlingen i Babylon, den kan också vi hitta när vi lever i Jesu kraftfält.
  Vi ska förmedla den till varandra. Ty kärleken förmeras den när förmedlas. Hälsa varandra med en kärlekens kyss. Där fanns tydligen inte någon rädsla för en kroppslig beröring. Men märk att kärlekens kyss är en helig kyss i Rom 16:16.

3. Frid
  Frid åt er alla som lever i Kristus. Med dessa ord slutar Petrus sitt dopbrev. Vi är döpta in i Kristus (Rom 6:3). Vi ska leva i detta kraftfält, som vi är döpta in i. Där möter vi den Uppståndne och Segrande Kristus som hälsar oss med orden: Frid åt er alla (Joh 20;19, 26).
  Petrus och de andra lärjungarna fick höra de orden i mycket svår situation, då deras kristendom hade kraschat. Det var de orden som hade hjälpt Petrus. Nu riktar han samma ord till de kristna som lever i mitt ibland konflikter och svårigheter i Mindre Asiens församlingar. Och han riktar den till oss. Vi kan genom Jesu seger få leva i frid med Gud, i frid och fred med varandra. Lyssna inåt så att du hör vad Petrus säger:

Frid åt er alla som lever i Kristus

Ger vandringarna ilskor, grubblor, tröstor och glädjor? Kontakta då Bengt genom att klicka här.