I dag är Guds dag: Mysteriet är ditt hem, I samklang med Gud

Kära Stinissen läsare
Dessa två avsnitt är hämtat ur Wilfrid Stinissens "I dag är Guds dag", innan jag ger Dig dessa texter av fader Wilfrid vill jag i sammandrag återge en viktig del av förtalet till hans bok. Det är denna bok som jag hämtar de flesta texterna från. Wilfrid Stinissen ger oss här ett gott råd.

Andlig läsning bör alltid föregås av åtminstone några ögonblick av tyst inre samling, då vi låter de dagliga omsorgerna sjunka till ro och gör oss öppna och disponibla. Vi kan be en bön före läsningen. Den yttersta meningen med läsningen är ju att föra oss in i bönens värld, där vi vi möter honom som är större än alla ord.

Före läsningen ber vi med dessa eller/och egna ord:

Herre, min Gud, du talar till oss genom mänskliga
ord och använder dem som redskap för att dra oss närmare dig.
Gör mig öppen och lyhörd så att jag kan ta emot vad du inifrån vill säga mig, nu då jag blir stilla för att läsa några ord om dig.
Ge mitt inre öga ljus till att se sanningen om dig
och din skapade värld, och rena mitt hjärta så att din kraft kan uppfylla och förvandla mig.
Amen

"Jag ber att vår herre Jesu Kristi Gud,
härlighetens fader,
skall ge er vishetens och uppenbarelsens ande
som låter er få kunskap om honom.
Må han ge ert inre öga ljus,
så att ni kan se vilket hopp han har kallat till oss,
vilket rikt och härligt arv
han ger oss bland de heliga,
hur väldig hans styrka är för oss som tror.”
(EF 1:17-19)

Med hälsning

Mysteriet är ditt hem

  Utan att riktigt förstå sammanhanget erfar många att de lever på ytan av sin existens, att de blivit främmande för sig själva. De vet på ett dunkelt sätt att det finns något mer inom dem, ett okänt djup som de förr eller senare kommer att mota. Många känner sig splittrade i sitt inre och tycker sig vara helt oförmågna att finna enhet och samling. Sålunda gir liven den sanna inre friheten förlorad, det blir omöjligt att fatta meningsfulla och fasta beslut utifrån det djup dir den mänskliga friheten har sitt säte. Drivkraften blir i stället ytliga nycker och infall. "Det har jag lust med - det har jag inte lust med."
  Att leva ett genuint mänskligt liv är endast möjligt för den som återfinner sitt sanna jag och lär sig bejaka sitt väsens djup. Bara då kan människan bli ett hem både för sig själv och för andra.
  Ditt innersta, ditt djup får ett outgrundligt mysterium. Men det betyder inte att du miste vara en främling hos dig själv. Ditt inre är Guds boning, och Gud är dig ännu närmare in du själv.
  Vägen hem till ditt sanna jag kan du bara finna om du ger dig tid att vara stilla och tyst. Mötet med ditt djup sker bortom det som sinnena kan uppleva. Därför är det viktigt att du vågar avstå från detta och i stället lyssnar till den som talar inifrån. Kanske möter du först bara mörker. Men låt det inte skrämma dig. Det är ljuset som väntar dig innerst inne.

I samklang med Gud

  Innan du ber Gud att ändra på något i ditt liv bör du tacka honom för det som nu finns. När du tackar kommer du i harmoni med Gud. Genom denna harmoni blir det sedan mycket lättare att urskilja vad som är riktigt att be om.
  Johannes skriver i sitt första brev: "Vi frimodiga tro på Gud är denna: om vi ber om något efter hans vilja, så hör han oss" (5:14). Ofta har bönen sin rot i egoismen och inte alls i en uppriktig önskan att göra Guds vilja. Det är först när du tackar Gud av hela ditt hjärta som du träder ut ur dig själv och förenas med hans vilja. Utifrån hans vilja kan du sedan se klarare vad du skall be om. Då kan du också vara viss om att din bön blir uppfylld. "Vad vi än ber om får vi av honom, eftersom vi håller hans bud och gör det som behagar honom" (1 Joh 3:22).
  Om du ständigt, i allt som sker, tacksamt prisar Gud för allt han gör, lever du i samklang med honom, och då kommer du inte att be om något som inte överensstämmer med det han vill. Då igenkänner Gud i dig sin egen Ande, som "vädjar för de heliga så som Gud vill" (Rom 8:27).
  De första kristna levde inte i omständigheter som var mer angenäma än våra. De fick lida svåra förföljelser. Att bekänna Kristus innebar en ständig risk för livet. Ändå skriver Paulus till dem: "Sjung och spela för Herren av hela ert hjärta, och tacka alltid vår Gud och fader för allt i vår herre Jesu Kristi namn" (Ef5:19-20).
  Det är när du vänder din blick till Gud som du får insikt om vad som är bäst för dig och för alla.