Medmänsklighets upprop
Jesus
umgicks med fattiga fiskare och prostutierade, med lurendrejare
och främlingar. Han delade sitt bröd med dem. På den tiden var det
en skandal. man åt inte med människor från ett annat folkslag eller
med dem som inte kom från samma samhällsklass. De flesta skulle
aldrig bjudit hem sådana Jesus kallade sin vänner. Jesus gjorde sig till ovän med många just för detta. Varför var det då så viktigt för honom? Umgicks han med dem för att vinna deras röster? Trodde han att han kunde omvända dem? Eller gjorde han det för att han såg en längtan i dem efter
gemenskap, eller att bli efterfrågad och talad till? Hjalmar Cullberg skriver: Byta ett ord eller
två gjorde det lättare att gå. Alla människors möte borde vara
så. Så lite kan betyda så mycket. Många människor lever i ensamhet.Många
känner sig utstötta från gemenskapen. Detta måste vi gemensamt motverka. Alla måste vi göra vårt för
att världen skall bli lättare att leva i. Om ödslig skog ångest dig betog. Kunde ett flyktigt möte vara befrielse nog. Giva om vägen besked, därpå skiljas i fred: sådant var främlingars möte enligt urgammal sed. Byta ett ord eller två gjorde det lätt att gå. Alla människors möte borde vara så.
Hjalmar Gullberg |
(präst i Brämaregårdens församling, saxat
ur församlingsbladet)
|