Korset i Uppsala
domkyrka
 Var
med om en stark upplevelse av KORSET i Uppsala domkyrka för
en tid sedan, då jag var intagen på Ak. sjukhuset för
en livslång smärtproblematik. Jag kom dit en kväll
utan egentligen att veta varför - kände bara dfrivkraften,
som var starkare än alla svårigheter det var att ta sig
dit.
Där fanns ej mycket folk - var nästan ensam. Det var ej
heller så upplyst - snart stängningsdags. Gick runt i
kyrkan - ville bara vara i Guds hus.Kom så bakom altaret, bakom
det glaskors som bryter ganska djärvt mot alla gamla kostverk
o utsirningar i guld etc., som finns i kyrkan. Jag stannade där
bakom för något hände med korset. Det bara lyste,
strålade mot mej. Kraften i det var enorm och jag blev alldeles
tagen. Det var på baksidan det fick sin kraft, kom till sin
rätt, kanske som det var tänkt av skulptören.
Jag hade ju sett det framifrån och tänkt att det var ett
enkelt glaskors, modernt, rakt upp och ner som skilde sig från
det andra i kyrkan. Men det var när man kom förbi det,
som det fick sin kraft. Det blev en stark predikan för mej
om korsets kraft. När jag kom framför o satte mej i bänken,
för att beskåda det där man brukar se, kom tankarna:
att man kanske måste komma förbi korset som ej är
så lockande - det står ju för lidande - att vara
under dess tyngd, att lida, att bära det, att uppleva nåden
i det för att få se en skymt av dess kraft och utstrålning
som ej liknade något annat i Gud helgedom.
Jag gick därifrån förundrad, stärkt och med
en visshet att det som ej ser så mycket ut för oss, för
världen det har en lyskraft, starkare än något annat,
när man vågat närma sej det och lära känna
det - dess plåga, dess betydelse -vad det innebär att
leva med Jesus och dela det liv, som var Hans.  | Jag tackar Gud, för att jag mitt i mina
plågor och utsatthet fick ta del av,
skymta något av det stora, han har gett oss:
KORSETS HÄRLIGHET!
Denna bild på min näthinna kan ingen ta ifrån
mej! |
| 
