Visst är det svårt att förstå de många
offren i Jerusalems tempel. Särskilt till påsk måste
man ha slaktat så att blodet stänkte långt uppåt väggarna.
Det hänger samman med att den ursprungliga judendomen
var en offerreligion. Redan Kain och Abel offrade till
Gud. Meningen med offer är att söka försoning med Gud,
något som behövdes efter syndafallet. Det gamla förbundet
(GT) kännetecknas av offer.
Men nu lever vi i det nya förbundet (NT),
där Kristi enda offer av sig själv räcker för alla.
Det offret var nödvändigt (Hebr.9:22),
men det är fullbordat! När vi läser om offren i GT ska
vi tänka att de pekar fram mot Kristi offer. Genom det
offret har vi försoning med Gud. Men frågar du hur judendomen idag klarar
sig utan offer, blir jag svarslös. Judarna skyller på
att de inte har något tempel, men kanske är de i själva
verket glada att de inte har något. Jag tror inte dagens
civiliserade judar skulle vilja offra kalvar och lamm
på löpande band. Fast de vet ju inte vad vi vet: att
offren inte längre behövs. "Han fullgjorde vad vi borde och
blev vår rättfärdighet" (SvPs
147:2). |