Jag hade ett samtal med en person om att känna tacksamhet inför en vacker solnedgång. Hon menade att tacksamhet mot detta kan man känna alldeles oavsett om man tror på Gud eller inte. Tacksamhet mot vem? frågade jag. Kan man bara gå omkring och känna tacksamhet ut i tomma intet. Det blir en ganska torftig tacksamhet. Om man ska tacka så måste det ju finnas någon att tacka. Vi tackar inte slumpen för naturen som omger oss, det blir ganska fattigt att ha gåvan men inte bry sig om givaren.
Det finns många undersökningar som visar att tacksamma människor mår bättre, har fler relationer och bättre självkänsla. Tacksamhet bygger relationer! Men då måste tacksamheten också riktas mot någon annan.
När Jesus botade tio män från spetälska så var det vara en som kom tillbaka för att tacka. Och det var bara denne, en samarier som fick höra orden ”din tro har hjälpt dig”. Ja, hjälpt honom från vad? Det kan ju inte vara från spetälskan, för där blev ju alla hjälpta. Ja, vad är tro? Tro är ju det som driver oss till Jesus. Alla tio kom till Jesus första gången men det visade sig att de flesta mest var intresserad av att bli av med sin sjukdom, inte Jesus själv. När de blev friska så var de nöjda med det. Men den här samariern kom tillbaka till Jesus för att tacka, ha blev nu helad även till sin själ.
Tacksamheten gav honom ett möte med Jesus. De andra kanske också var tacksamma i någon mån, men det var i så fall på samma nivå som att känna tacksamhet över en vacker solnedgång. De tog emot gåvan men glömde givaren och missade därmed det viktigaste
Samariern hade förstått att Jesus inte bara var en vanlig helbrägdagörare, det var Gud själv som hade handlat. Genom tron var han nu helad, inte bara kroppsligt utan även till sin ande och själ.
Det som hände med den tionde spetälske var att för honom hände det två mirakel. Först blev han helad, han blev fri från sin sjukdom, han som de tio andra. Och sen vände han tillbaka till Jesus, för att ge Gud äran, det var det andra miraklet. Det är som prästen sjunger i prefationen nu under trefaldighetstiden: ”över hela jorden sker under, då människor känner igen honom som din Son vår frälsare”. Det var just detta samariern gjorde: kände igen Jesus som Guds son.
