De flesta sjukdomar och motgångar som
drabbar oss är inte alls straff för någon personlig
synd. Livet är helt enkelt inte rättvist. Somliga har
t.ex. medfödda sjukdomar som omöjligt kan vara självförvållade.
Andra får cancer som drabbar blint. Det är bara att
inse att det inte ingår i de mänskliga rättigheterna
att vara frisk. Hälsan är en gåva som somliga får, bland
annat för att kunna hjälpa och stödja dem som inte har
den gåvan. När det gäller HIV har man tänkt på
syndastraff därför att många som levt ett sexuellt utsvävan-de
liv har drabbats. Men det finns också otaliga som fått
sjukdomen genom blodtransfusion eller som ett arv från
föräldrar. Vi kan alltså inte sätta likhetstecken mellan
HIV och synd. Och den som klarat sig från HIV behöver
inte ha levt ett bättre liv än den som drabbats - han
har kanske bara haft tur. Om vi nu säger att din bror har syndat,
har inte du det? Om inte på samma sätt så på andra?
Men det finns frälsning för alla syndare. Jag vet ju
inte om din bror är troende, inte heller om du är det.
Men i vilket fall vill jag säga: visa honom så mycket
kärlek och omtanke du nånsin kan. Be för honom. Det
är mycket viktigare än att fundera över varför han är
drabbad. En sak är säker: Gud har inte som mål att dela
ut straff, utan att dela ut NÅD. | 
