Inför Söndagen

Vandringar

Bengts återvändsgränd

Frågor och svar

Min egen bibelläsning

Sångpostillan

Vår systersajt

jesusfordig.nu Bönenätverk
Septuagesima Årg 2 - Den anstötliga barmhärtigheten PDF Skriv ut E-post
Skrivet av Dan Sarkar   
2010-01-25

 

Jona 3:10-4:11

 Huvudrollen i berättelsen om Jona, som de flesta känner till sen barnsben, spelas inte av en val eller fisk, utan av Guds direkt anstötliga barmhärtighet.
 
 Assyrien var den tidens stormakt, och hade dessutom rykte om sig att vara en grym krigarnation. Dess grymhet var så stor att Gud… förgjorde nationen? utplånade huvudstaden Nineve? straffade folket för deras ondska?

 Ja, det måste Han ju göra om Han är rättfärdig: när ondskan har gått över alla gränser kommer alltid den punkt när Herren säger: ”Nu räcker det!” Nineve hade nått den gränsen – men innan domen faller sänder Gud en profet från Israel till Nineve för att mana folket till omvändelse: ”Skulle då inte jag bekymra mig om Nineve?”

 Vi läser hur det gick: staden omvände sig, det blev en friande dom och Jona hade lärt sig något om Guds enorma barmhärtighet. Kanske var han glad att han slapp uppleva den dag då Nineve en mansålder senare återvände till sin krigiskhet och intog Samaria, deporterade de 10 stammarna och utplånade nordriket Israel från kartan…

 Sådan är alltså Guds nåd: Han vill att den grymmaste hednings uslaste djur skall leva hellre än gå under. Han älskar syndaren så mycket att t.o.m. hans utvalda måste betala hans kärleks pris. 700 år senare leder den godheten honom att sända sin Son att dö för våra synders skull.

 Jesus anknyter själv till Jona ett par gånger. Dels säger Han att de som kritiserar honom bara kommer att få ett tecken på att han är sänd av Gud: att han, liksom Jona i fiskbuken, på tredje dagen skall uppstå från de döda.

 Och dels lyfter han fram Nineve som bättre förebilder än hans egna landsmän: de omvände sig efter att ha mött en vanlig profet med Guds budskap. Men Guds eget folk omvände sig inte trots att Gud den här gången sänt något mycket mer än en vanlig profet till dem.

 Kanske skall vi därför ta med oss åtminstone följande tre saker från Jonatexten:


• Gud är oföränderlig. Det är samma Gud i GT som i NT. Han är sträng mot det onda, barmhärtig mot de fallna, hård mot de hårdhjärtade, mild mot de ångerfulla. Han ger allt och gör allt för att frälsa. I NT. Och i GT.


• Omvändelse är livsviktigt. Guds tålamod med ondskan har en gräns, och när den gränsen är passerad kommer domen – vare sig staden heter Nineve, Jerusalem eller Stockholm. Men omvändelse är inte vad andra skall syssla med: den skall alltid börja med mig.


• Barmhärtighet är anstötligt. Så älskar Gud sin fallna mänsklighet att han i det längsta söker vägar att hellre fria än fälla. Han förbarmar sig över syndare, hedningar, djur, krigarfolk, dig och mig. Lovad vare din anstötliga barmhärtighet, Herre!



 

Senast uppdaterad ( 2011-01-20 )
 
< Föregående

Inför Söndagen

Vandringar

Bengts återvändsgränd

Frågor och svar

Min egen bibelläsning

Sångpostillan

Vår systersajt

jesusfordig.nu Bönenätverk