Inför Söndagen

Vandringar

Bengts återvändsgränd

Frågor och svar

Min egen bibelläsning

Sångpostillan

Vår systersajt

jesusfordig.nu Bönenätverk
Hymn till Treenigheten - Hel. Trefaldighets dag 2021 - Årg 1 PDF Skriv ut E-post
Skrivet av Anders Thorsén   


Hymn till Treenigheten

Kyrkoåret kan delas in på olika sätt. Ett bra sätt är att dela in det från första Advent till pingst, och från Heliga trefaldighets dag till domsöndagen. Då börjar kyrkoårets andra hälft idag. Och det börjar med Treenigheten. Och det är ett stort och underbart ämne. Och inte särskilt lätt heller att förstå. Den heliga Treenigheten är ett mysterium. Därför är det på sin plats att vi närmar oss detta underbara ämne i tillbedjan. I början av den karismatiska förnyelsen sjöng vi ibland så här:

Praise be the Father, praise be his only Son,

praise be the Spirit, praise be all Three i one;

he created me, redeemed and sanctified;

Praise Him, praise Him, praise Him!

Nu säger en del: Räcker det inte med bara Jesus? Krånglar inte det där med Treenigheten bara till det? Dessutom står inte ens ordet Treenighet i Bibeln! Men nu har Gud uppenbarat sig själv på det viset.

 En av de bästa bilderna av Treenigheten är från fornkyrkan. Ireneus, biskop av Lyon och död omkring år 200 beskriver Gud utifrån 5 Mos. 33:27: Där uppe är urtidens Gud och hit ner når den Eviges armar.

Då tänkte han sig Treenigheten med en enkel bild. Gud Fadern sträcker ner sin högra hand, Sonen, till jorden. Den andra handen är den helige Ande. De två händerna samverkar, så att den helige Ande för männis-korna till Jesushanden, som lyfter upp allt i Faderns famn. Så bär Fadern oss i famnen som en förälder bär sitt lilla barn. Den bilden säger mer än alla teologiska dogmer. Och i gamla testamentets språk, hebreiskan, används för ordet ”tro” just ett utryck som ordagrant betyder: bli buren i famnen.  Så när du låter Sonen och den helige Ande lyfta upp dig i Faderns famn – som ett litet barn – så är det en bild av tron. Tron beskrivs ju i Bibeln som en vila. Så vi behöver inte förstå allt, veta eller kunna allt. Gud är ju större än allt vi kan tänka och alla våra ord. Men vi får komma till honom och vila i hans famn. Så kan vi få sinnesro.

En annan av de gamla kyrkofäderna, Tertullianus, (200:t) använde

följande bild när han talade om Treenigheten: Han liknade Gud vid solen. Ljuset kommer från solen (Fadern), och träffar oss genom solstrålarna (Jesus, som är världens Ljus) och fortsätter att vara närvarande genom att lysa upp vår värld och värma oss (Anden är Guds närvaro hos oss). 

 Detta är bara bilder, men de kan hjälpa oss att förstå.

Men var hittar vi stödet för sådana här tankar i Bibeln? Du känner säkert till missionsbefallningen i slutet av Matteus evangelium, kap. 28. Men något som Gud talat till mig om sista tiden är särskilt kap. 14 i Johannesevangeliet som är en del av Jesu avskedstal till lärjungarna. Jesus talar där om sin relation till Fadern. Kolla där hur många gånger du finner Jesus använda ordet ”Fader ” om Gud! (facit får du i slutet av min betraktelse!)

Jesus definierar sig själv utifrån sin unika relation med Fadern. Vi tror kanske han har sin identitet i att han är människornas frälsare. Det är i och för sig sant, men först och främst har Jesus sin identitet som Son till sin himmelske Fader. Ordet ”Son” står i unik betydelse. Han talar hela tiden om sin enhet med Fadern. Ett eko av dessa tankar finner vi i dagens evangelietext från Matteus:

Och ingen känner Sonen utom Fadern, och ingen känner Fadern, utom Sonen och den som Sonen vill uppenbara honom för. (Matt. 11:27)

Så nära står Jesus alltså sin himmelske Fader. Vi kan därför inte lära känna Gud utom genom Jesus. - Jesus är den ende som kan uppenbara Fadern! Fadern är alltså ingen gammal patriark, som sitter uppe på ett moln där han godtyckligt bestraffar eller belönar människorna. Fadern är precis likadan (till sin karaktär) som Jesus! Jesus uppenbarar Faderns hjärta. Han är lika kärleksfull, barmhärtig, ödmjuk och självutgivande som Jesus! Vi kan inte separera Jesus från hans himmelske Fader. Jesus och Fadern är nämligen ett, de är oåtskiljbara. Tar du bort den ene, tar du bort den andre. Förnekar vi den ene, förnekar vi den andre. Det går inte att retuschera bort Fadern och bara behålla Sonen. (som man ibland gör i viss modern teologi!) Men man kan naturligtvis börja med att lära känna Jesus. Då öppnar sig allt det andra efterhand!

-Men den helige Ande då? Jo, i Johannes kap. 14:26 talar Jesus om Hjälparen, sanningens Ande. Han säger att Hjälparen, den helige Ande som Fadern skall sända i mitt namn (i Jesu namn) han skall lära er allt och påminna er om allt vad jag har sagt.  I kap 15 säger Jesus att När Hjälparen kommer, som jag skall sända er från Fadern, Sanningens Ande, som utgår från Fadern, då skall han vittna om mig. (vers 26)

Den helige Ande utgår alltså från Fadern och sänds av både Fadern och Sonen till lärjungarna för att vara med dem här på jorden och påminna dem om allt vad Jesus sagt. Anden vittnar om Jesus. Han förhärligar Jesus.

-Hurdan är alltså Anden? Man kan säga att Anden är Jesu sinnelag. Anden är Jesu kärlek, Jesu glädje, Jesu frid, Jesu ödmjukhet, Jesu mildhet och Jesu tålamod. Han talar bara om Jesus. Men Fadern är ju också som Jesus. Lika kärleksfull, barmhärtig, ödmjuk och självutgivande (han utgav ju sin älskade Son för oss!). Man kan beskriva det som att Jesus, Fadern och den helige Ande tillhör samma familj. De är ett. Teologerna på 300-talet sade att de är av samma väsen (grek. ὁμοούσιος). Det betyder att allt vad Fadern gör, det gör Sonen. Allt som Sonen säger, säger Anden. När Fadern skapar världen, gör han det genom sitt Ord, Jesus, och Anden låter han sväva (ordgrannt ”ruva”) över kaosvattnen. Allt vad Gud gör, gör han i enhet. Det finns bara en Gud.

Man kan likna det vid att den heliga Treenigheten är en familj av evig, oändlig kärlek. Fadern älskar Sonen och Sonen älskar Fadern och Anden är det kärlekens band som förenar dem. Och därmed är vi tillbaka i de bilder som de gamla kyrkofäderna använde som ett försök att beskriva det outsägliga mysteriet, som vi egentligen saknar ord för att uttrycka.

- Men vi då? Vi är också med! I sin översteprästerliga förbön i Johannes kap. 17 ber Jesus för dem som genom lärjungarnas ord skall komma till tro på honom (alltså för oss!) Jag ber att de alla skall vara ett, och att såsom du, Fader, är i mig, och jag i dig, också de skall vara i oss, för att världen skall tro att du har sänt mig… jag i dem och de i mig, för att de skall vara fullkomligt förenade till ett Då skall världen förstå att du har sänt mig och har älskat dem så som du har älskat mig.

Genom dopet och tron förenas vi med Jesus och då adopteras vi in i den heliga familjen – den heliga Treenigheten! Vi blir Faderns adopterade barn och får Anden som en underpant (förstlingsfrukt) på vår frälsning. Och Herren Jesus blir vår storebror! I honom lär vi känna Gud i en process som börjar här och nu, men som kommer fortsätta hela evigheten. Gud tar ju en hel evighet att lära känna! Det finns alltid mer och mer att upptäcka och därför kommer lovsången och tillbedjan av Fadern, Sonen och Anden fortsätta i evigheters evighet.

Idag talar vi om Guds Treenighet men även om missionen. Den som (för att låna kyrkofadern Ireneus bild) bärs i Faderns famn på Sonens och Andens armar, kan vara frimodig, precis som ett tryggt och älskat barn. På de ortodoxa ikonerna avbildas ofta Jesus med den grekiska texten ”ὁ ὢν” – ”den som Är”. När vi är burna av ”Den som Är med oss alla dagar” får vi livsmod. När vi bärs av Sonen och Anden på den Eviges armar, kan vi alltså bli frimodiga. Vi kan våga tala om det som våra hjärtan är fullt av: - Om Jesus! För det glada budskapet gäller inte bara oss som redan är troende, det gäller det gäller våra grannar, våra politiker, våra motståndare, våra vänner, våra ovänner och hela världen! 

(facit: ordet ”Fadern” står hela 23 gånger i Johannes kap. 14)

 
Nästa >

Inför Söndagen

Vandringar

Bengts återvändsgränd

Frågor och svar

Min egen bibelläsning

Sångpostillan

Vår systersajt

jesusfordig.nu Bönenätverk