Inför Söndagen

Vandringar

Bengts återvändsgränd

Frågor och svar

Min egen bibelläsning

Sångpostillan

Våra systersajter

jesusfordig.nu Bönenätverk Bibelskolan ung
Himmelriket - 6:e sönd e tref - Årg 1 PDF Skriv ut E-post
Skrivet av Per-Olof Olsson   

Matt 5:20-26

Himmelriket.

Där Guds vilja sker. Det sker alltid i himmelen. Men inte alltid på jorden. Det är därför vi ber ”Låt din vilja ske på jorden så som i himmelen”

Frågan är: Längtar vi efter det? Om nu livet här på jorden var det enda och det bästa, då kan ju verkligen undra över varför så många blir upprörda, när det gäller allt ont som man ser och hör om. Om livet här var det enda och det rätta, varför då inte bara acceptera allt, rycka på axlarna och säga: Ja men så är det bara.

Något inom oss ropar. Längtar. Strävar. Famlar.

Det märkliga är ju att man också mitt i sina lyckligaste stunder när man omges av härlig grönska, natur, avkoppling, har en mätt mage, och en social trygghet, ibland kan uppleva en stor tomhet inom sig. En outtalad fråga inom sig. ”Är detta allt” Inget mer?

Ropet efter himmelriket finns där. Längtan efter det förlorade paradiset. Efter Eden.

Guds goda vilja. Där Guds kärlek överflödar. Han sanning också. Hans helighet som är så mäktig att ingen kan stå på sina ben om man möter den.

När man skulle beskriva Jesus. Så sa man: Han var full av nåd och sanning. Gud är inte bara en som säger allt är bra utan som korrigerar oss. Men bara om vi vill det. Och låter vi honom göra det så sker hans vilja. När man berättar om vad Jesus gjorde, så talar man främst om att han dog på korset för att betala priset för våra synder och att han uppstod från de döda.

Men också att han gjorde tecken och under. Sedan fortsatte hans lärjungar i 2000 år att göra som han.

Det är när vi gör vad Gud vill som hans vilja uppenbaras och hans rike.

Då är hans rike här.

Jesus förmanar oss och han gör som en god förälder skall göra.

En förälder som inte rättar på sina barn som inte varnar dem är ingen god förälder.

Antingen det gäller att ha på sig flytväst eller hjälm eller att tacka för maten. När jag växte upp experimenterade man med barn och gav dem en så kallad fri uppfostran. De barnen blev en katastrof. För sig själv och för andra. Och de har senare i skarpaste ordalag kritiserat sina föräldrar.

Himmelriket börjar inte en gång efter döden. Utan det börjar här. När Guds vilja får ske. Sedan en dag skall det komma helt och fullt. Då Guds kärlek skall råda, Gud glädje, förlåtelse, frid, barmhärtighet, renhet. Då skall inget ont konkurrera om utrymmet. För då har de som valt Gud och Jesus ställts på befriat område.

Men till dess finns det en oerhörd kamp om vår uppmärksamhet, vår tid, våra liv från olika makter som är mot Gud. Även det som ser neutralt och t.o.m. gott ut.

Därför ropar Gud hela tiden till oss: ”Så välj då livet”. Så välj Jesus: Livet.

Himmelriket eller Guds rike är alltså det mest åtråvärda som men människa kan få. Och det kan bara ges. Genom Jesus. Det borde vara det mest åtråvärda. Det är konsekvensen av att Jesus dog på korset. Jag vet ingen om ångrat sig för att de har hållit på att söka Gud och hans rike. Däremot kommer det att finnas en hel del som kommer att ångra sig för att de inte gjorde det medan det fanns tid i livet.

Jag slutar här med himmelriket.

 

Vi går baklänges en bit till i det som Jesus sa.

Fariséer, Skriftlärde. Vilka var de. Jo de var det verkligt religiösa. De ville verkligen följa Gud. De gjorde en massa goda gärningar. De försökte på alla sätt undvika att bryta mot Guds bud. De var mer än vanliga hyggliga människor. De var i alla fall i de flestas ögon för mer än s.k. vanligt folk. Bad 6ggr/dag. Gav bort 10% av allt de tjänade till välgörande ändamål. Fast de missade ibland målet med livet sa Jesus: Då de blev mer intresserade av att hålla alla bud och förordningar än att visa barmhärtighet mot andra. Faran var att man blev själupptagen. Det faran kan vi alla drabbas av.

Nu går vi baklänges en bit till.

Rättfärdighet. Vad är det. Gud är rättfärdig. Jesus är rättfärdig. Han hade inga onda tankar. Han gjorde ingen något ont. Han var inte försmädlig eller hånfull mot någon. Han kunde vara skarp som ett svärd och mild och oerhört förlåtande. Han utnyttjade ingen människa. Han hade inte en måttstock för sig själv och en annan för andra, som vi ibland har. Han bedömde alla lika. Med Gudomlig kärlek.

Rättfärdig kan man säga är den som är rätt färdig att möta Gud. Färdig med det rätta.

Så säger Jesus att det finns tydligen två slags rättfärdighet.

En som gäller för fariséerna och den tiden skriftlärde och en som gäller för lärjungarna dvs för kristna. Den ena håller ända in i Guds rike, den andra gör inte det.

Men käre Jesus vad menar du?

Flera av oss här kommer ju inte ens i närheten av det som fariséerna presterar.

Vilka krav du har på oss. Vi kan ju aldrig leva upp till dem.

Jo, han vill en enda sak. Att vi skall bli lika honom. Han har en enda längtan - att få prägla våra liv. Och uppfylla våra tankar, ord och det vi gör. Får han det då är helas vår tillvaro.

Vår gemenskap. Då kommer välsignelsens stjärnfall över oss.

Då kan vi stå ut med det mesta ont och avigt. Då kan vi välsigna i stället för att förbanna. Tala väl i stället för att klaga.

Det är livet.

Välj livet. Välj Jesus.

Hur kan då vår rättfärdighet överträffa de skriftlärdes och fariséernas?

Jesu lärjungar måste ha stått där som levande frågetecken.

Jo endast om vi tar emot den från Jesus. Jesus är mer än fariséerna och de skriftlärde. Han är mer än mest.

Så när Jesus säger detta var det inte för att göra lärjungarna nedstämde utan för att dom skulle fråga honom. Hur skall det gå till? De hade ju lätt att förlora tålamodet och bli arga på andra. Dom hade lätt att säga dumhuvud till andra. Och säga dåre, ja det bara slank ut. Jesus säger att sådana attityder som vrede, och dömande har samma källa som att vilja döda. Eller att döda. Tom Jesu lärjunge Johannes tyckte att man kunde mörda dom som inte tog emot Jesus i en by.

Men han slutade sitt liv med att ständigt tala om kärlek till Gud och till andra.

Och att säga förlåt ja, det satt ibland så långt inne att det kändes som det inte skulle kunna gå att säga. Hellre dö själv.

Och då  vänder sig Jesus med ett leende till dem och säger: För er själva är detta totalt omöjligt men inte för Gud, för Gud är allt möjlig.

Inge kan rädda sig själv. Ingen kan frälsa sig själv. Men Jesus kan.

Han är världens Frälsare. Och din, grannens och din besvärliga kollega.

 Hans rättfärdighet håller in i evigheten.  Honom inbjuds vi att bejaka. Ta emot. Vända oss till. Då är vi rätt färdiga för paradiset.

 
Nästa >

Inför Söndagen

Vandringar

Bengts återvändsgränd

Frågor och svar

Min egen bibelläsning

Sångpostillan

Vår systersajt

jesusfordig.nu Bönenätverk