Stiftelsen Bibelskolan.com
 

Fjärde sönd efter trettondedagen Årg 3 - Modlöshet och vattenpromenader

Evangelietexten för denna söndag är berättelsen om att Jesus går på vattnet (Matt 14:22 -33). En klassisk berättelse och en självklar del i varje söndagsskola. Det är också denna bild av Jesus som inpräntas i varje skolungdom i svenska skolan, att Jesus gick på vattnet vet alla…

Allt för ofta stannar vid dock vid detta, undret, att Jesus gör något som ingen annan kan. Men denna berättelse handlar om något mer än att trotsa naturlagarna. Jesus gör inte under i största allmänhet, eller för att imponera. Det är ett sätt för honom att undervisa. Han vill visa på något med sitt under, under - visa för att ordleka lite. Så vad är det han vill säga? Han vill knappast lära oss att gå på vatten, det är det ju som bekant inte så många av oss som klarar av, inte heller Petrus. Kanske är det inte heller meningen att vi ska kunna just det, jag tror i alla fall att det är något mer grundläggande Jesus vill åt.

Bibeln är fascinerande på så sätt att det alltid finns nya saker att upptäcka och se, samma text kan ibland få nytt ljus. Innan jag läste berättelsen om Jesus som går på vattnet läste jag dagens episteltext (2 Tim 1:7-10). Jag kunde inte annat än slås av parallellerna även om det ena är en berättande text och den andra en undervisande. Kan de kanske belysa varandra, kan berättelsen ge en bild åt undervisningen och undervisningen en tolkning av berättelsen? Modlöshetens ande, att tappa modet, att stirra ner i djupet, att bli rädd och misströsta. Är det inte just det Petrus drabbas av när han ska gå på vattnet? Är det inte just det vi själva drabbas av ibland, även om det är helt andra saker än vattenpromenader som ligger framför oss?

Livet får oss ibland att tappa modet, vi sänker blicken och räds djupet, vågorna och stormen som river i oss. Här tror jag att kärnan i Jesu under – visning ligger. När vi tappar modet är det till Gud vi måste gå för att få kraften, "ty han har inte gett oss modlöshetens ande utan kraftens, kärlekens och självbesinningens". Han är också den som "räddar oss inte på grund av våra gärningar utan genom sitt beslut och sin nåd", precis som han räddar Petrus när han drabbas av modlöshet. Det är inte för att Petrus lyckas så utmärkt med att gå på vattnet som Jesus räddar honom, drar upp honom med sin kraft och sin kärlek, han gör det i sin nåd och efter sitt beslut.

Därför kommer det inte an på dig att gå på vattnet. Det enda du behöver göra är att höja blicken, ta hans hand och klamra dig fast vid Guds ande som lovar att skänka kraft, kärlek och självbesinning när modlösheten kommer krypande. För som det står avslutande i 2 Tim 1:10 har Jesus utplånat döden och dragit liv och oförgänglighet fram i ljuset. Så när det mörknar, låt honom dra dig upp ur modlöshetens vatten och dra liv och oförgänglighet fram i ljuset, där och endast där finns din kraft, källan till din kärlek och grunden till självbesinningen.

Lugn, var inte rädda! Matt 14: 27



Våra systersajter

Här finns länkar till god bibelundervisning av kända bibellärare.

Jesus för dig
Jesus för dig
Bönenätverk
Bönenätverk
Bibelskolan Ung
Bibelskolan ung
Himmelskt söndagsgodis
Rött kors designat av prof. Erik Lundberg
Bengt Pleijels blogg

Våra systersajter

Här finns länkar till god bibelundervisning av kända bibellärare.

Jesus för dig
Jesus för dig
Bönenätverk
Bönenätverk
Bibelskolan Ung
Bibelskolan ung
Himmelskt söndagsgodis
Rött kors designat av prof. Erik Lundberg
Bengt Pleijels blogg