Tjugoandra söndagen efter Trefaldighet

FRÄLSNINGEN 

Tjugoandra söndagen efter Trefaldighet har som tema FRÄLSNINGEN. Det handlar om hur vi skall bli räddade, befriade. Vi får idag lyssna både till Jesu nöd för oss i evangelietexten och till Petrus själavård i episteltexten.

Sången som skall hjälpa oss sjunga in dagens budskap är  

JESUS, VI PRISAR DITT NAMN.
DIN ÄR ÄRAN I EVIGHET. JESUS VI PRISAR DITT NAMN.

Första årgångens läsningar: 1 Mos 45: 4-8, 1 Petr. 4:12-19,  Matt. 23:37- 24:2, Psalt. 62:10-13. 

Vi lyssnar först till
1. Episteln från 1 Petrus 4:12-19.
Mina kära, bli inte överraskade av det eldprov ni måste gå igenom, som om det vore något oväntat som hända er.  Gläd er i stället över att ni delar lidandena med Kristus, ty då får ni jubla av glädje också när hans härlighet uppenbaras.

Saliga är ni om ni skymfas för Kristi namns skull, ty härlighetens ande, Guds ande, vilar över er. Det får inte hända att någon av er måste lida som mördare eller tjuv eller därför att han gör något annat ont eller blandar sig i andras angelägenheter.  Men lider han som kristen skall han inte skämmas utan förhärliga Gud just som kristen.

Ty nu är tiden inne för domen, och den börjar med Guds hus. Men om den börjar med oss, hur blir då slutet för dem som inte vill tro på Guds evangelium? Om den rättfärdige blir räddad med knapp nöd, hur går det då med den ogudaktige och syndige?  Därför skall de som lider efter Guds vilja överlämna sitt liv åt sin trofaste skapare och göra det goda. 

Vi lyssnar också till
2. Evangeliet från Matteus 23:37- 24:2.
Jesus sade: Jerusalem, Jerusalem, du som dödar profeterna och stenar dem som blir sända till dig. Hur ofta har jag inte velat samla dina barn så som hönan samlar sina kycklingar under vingarna, men ni ville inte. Nu får ni själva ta hand om ert övergivna hus.

Ty jag säger er: ni ser mig inte mera förrän den dag då ni säger: Välsignad är han som kommer i Herrens namn.”

När Jesus lämnade templet och var på väg därifrån, kom hans lärjungar fram till honom och pekade på tempelbyggnaderna. Då sade han till dem: ”Se på allt detta - sannerligen, här kommer inte att lämnas sten på sten, allt skall brytas ner. 

Vi hör i denna evangelietext, hur Jesus klagar över Jerusalem. Man kan byta namnet Jerusalem mot den ort, där man själv bor. Stämmer det, som han där säger på min församling? Pinar man livet ur Guds sändebud? Säger man nej till Jesu kärlek? Står kyrkans hus öde? Är det tomt på folk och tomt på liv? Eller längtar vi efter, att Jesus på nytt skall dra in oss i sin kärlek som det står i texten om hönan som vill samla sina kycklingar, och som vi sjunger om i Lina Sandells psalm 190: ”Bred dina vida vingar, o Jesus över mig”. Ser vi fram mot att få sjunga: Välsignad är han som kommer i  Herrens namn?

Vi har fått denna söndag för att tänka till.
Vi behöver få träffa själasörjaren Simon Petrus. Episteln idag är ett kärleksbrev från Petrus, som talar allvar med oss. Han hjälper oss förstå den situation vi lever i. Han gör oss klarsynta över vad som sker i det som sker. Vi ska lyssna till Petrus idag.

Men vi vänder oss först till Jesus och ber honom leda oss. Vi sjunger:
Jesus, du frälsare är 
Hjälp oss se vad som är vår nöd.
Jesus, du frälsare är.  

Mina kära...
Petrus kopplar först på Jesu kärlek i sitt brev (jfr 1 Petr. 2:11). Jesu kärlek brinner i honom. Det är något mycket viktigt han vill säga i sitt brev. Vi kan sammanfatta det han vill säga i sex punkter. 

1. Bli inte överraskade
Mina kära, bli inte överraskade av det eldprov ni måste gå igenom, som om det vore något oväntat som händer er.

Bli inte överraskade! Bli inte förvånade! Låt inte det, som nu kommer att hända få er ur balans! Jesus själv talar om lidandet som kommer. Hans efterföljare skall få känna på det. Ju bättre vi lär oss det, som Jesus säger, förstår vi att det är så.

Ju bättre vi lär känna den värld vi lever, desto bättre förstår vi, att vi är mitt inne i kampen mellan mörkrets och ljusets makter. Förr eller senare kolliderar dessa två världar. Det kommer en urladdning. Bli därför inte överraskade. Innan det blir en krona, blir det först ett kors. Bli inte förvånade över det eldprov ni måste gå igenom.

Eldprovet är en test, en prövning. Lidandet prövar vår tro och vår kärlek. Petrus har skrivit om detta tidigare. Det finns prövningar av olika slag. De kommer för att det som är äkta i er tro ska komma fram (Se 1 Petr 1:6 ff). Precis som guldet måste prövas i eld, måste vår tro få gå igenom eldprov. Men lägg märke till att han ser oss som guld, något som är mycket värdefullt.

I lidandet kan vi också få ge prov på vår tro och vår kärlek till Gud. Du fick visa att du älskade Gud, inte bara då han gav dig ett bekvämt liv, utan för hans egen skull. Det lidande det här är fråga om är inte sjukdom eller liknande svårigheter. Det är lidande man får man därför att man är en kristen.

Man hör ihop med Kristus. Man är 'kristian'. Benämningen kristen är ett sällsynt ord i Nya Testamentet. (Vi hittar det här i vers 16 och i Apg 11:26, 26:28). Ordet kristen var mestadels en benämning, som utomstående hade om dem. Kanske berodde det på att de doftade kristna. Oljan var kryddad med många väldoftande salvor. De spred en vällukt omkring sig (se 2 Kor 2: 14). ”En doft av salighet” (läs julpsalmen 113:3). Själva kallade de sig helst ”lärjungar”. En annan benämning var ”Vägens folk” (se Apg 9:2 19:9, 19:23, 22:4, 24:14, 24:22). En lärjunge är inte färdig men han är på färd. Han har ständigt mer att lära, mer att erfara, mer att upptäcka. Den som hörde till Vägens folk var en nyfiken upptäcktsvandrare.  Han hörde till vandringsfolket.

Men varför blir efterföljaren förföljd?

Än så länge, då Petrus skrev detta brev, har inte de stora förföljelserna brutit ut. Ordet förföljelse används inte. Smädelserna kommer inte från statliga myndigheter, utan från människor i vardagen, som mötte dem med misstro, hat, fiendskap, anklagelser. De fick höra hånfulla ord. De stöttes bort ur gemenskapen. Orsaken till lidandet är ett enda: De är kristna och de lever som kristna.

Nu vill Petrus säga detta till oss: Om vi lyssnat till Jesu förkunnelse, blir vi inte överraskade som om det vore något oväntat som händer oss.

Om vi beder Psaltarens psalmer blir vi inte heller överraskade. Många kristna på den tiden kunde känna igen sig i många ord från psalmerna: Jag är likt en pelikan i öknen, jag är som en uggla bland ruiner. Jag får ingen sömn och har blivit lik en ensam fågel på taket. Hela dagen smädar mig mina fiender. De som rasar emot mig förbannar med mitt namn (Psalt 102:7-9 GT17).

Vi förstår inte allt, men vi ber och sjunger och säger till Jesus att vi inte förstår:
Jesus, vi förstår inte allt
Men led oss du att hitta rätt.
Jesus, vi förstår inte allt. 

2. Gläd er
Gläd er i stället över att ni delar lidandena med Kristus, ty då får ni jubla av glädje också när hans härlighet uppenbaras.

Man kan undra över, vad det kan vara för anledning till glädje, att man får lida. Kanske av följande skäl:

1. Lidandet vaskar genom eldprovet fram en fördjupad tro och kärlek.

2. Lidandet förenar med Kristus. Ni delar lidande med Kristus. Hans närvaro blir ännu mycket starkare just i lidandet.

Tro när dig världen förföljer. Med dig i ugnen het
vandrar en gudason härlig, prövade själ det vet (Sv Ps 254:4) 

3. Man får se fram emot den dag, då en ännu mycket större glädje skall uppenbaras. Lidandet öppnar ett fönster mot framtiden, ty då får ni jubla av glädje också när hans härlighet uppenbaras.

Vi ber och sjunger:
Jesus vi prisar dig nu
Var hos oss när vi får det svårt.
Jesus vi prisar dig nu. 

3. Se uppåt
Saliga är ni om ni skymfas för Kristi namns skull,
ty härlighetens Ande, Guds Ande, vilar över er. 

I svårigheter ser vi ofta bakåt. Vi gräver i det förflutna och grämer oss över de dumheter, vi förr begick och som kanske nu påverkar oss. Vi ser ofta åt sidan och retar oss på de människor som där finns, som är besvärliga och otrevliga mot oss. Vi ser ofta framåt och tar i förskott ut alla de bekymmer, som då kan hopa sig där. Vi ser inåt och vänder ut och in på allt vi tänkt och gjort.

Men Bibeln uppmanar oss: Se uppåt!

Min nåd förblir över dig (Jer 31:3). Ni skall få kraft när den heliga Anden kommer över er  (Apg 1:8). Hur skall detta ske? frågar Maria. Det svar hon får är: Helig ande skall komma över dig, och den Högstes kraft skall vila över dig (Luk 1:34-35).

I lidandet hjälper inga mänskliga stöd särskilt mycket. Vi måste se uppåt. Himmelens salighet sänker sig ned över oss. Saliga är ni om ni skymfas för Kristi namns skull, ty härlighetens ande, Guds ande, vilar över er.

Vi ber och sjunger:
Jesus vi ser upp till dig 
Låt din Ande få styrka oss.
Jesus vi ser upp till dig.  

4. Skäms inte
Det får inte hända att någon av er måste lida som mördare eller tjuv eller därför att han gör något ont eller blandar sig i andras angelägenheter. Men lider han som kristen skall han inte skämmas utan förhärliga Gud just som kristen. 

Naturligtvis kan det hända, att vi måste skämmas över att vi är så dåliga vittnen eller har så lite kärlek och är så dumma. Sådant måste vi tala med Jesus om ständigt. Men det får inte hända att någon av er måste lida som mördare eller tjuv eller därför att han gör något ont eller blandar sig i andras angelägenheter.

Så hade många av dem levt före sin omvändelse. Men nu har de sagt nej till sådant liv. Finns det rester av sådant i en kristens liv eller frestelser att glida tillbaka i de gamla hjulspåren behöver han få själavård. Det får inte hända att en kristen lever så. 

Men lider han som kristen skall han inte skämmas utan förhärliga Gud just som kristen.

Han behöver inte och ska inte skämmas för att bekänner sin tro på Jesus.  Men lider han som kristen skall han inte skämmas utan förhärliga Gud just som kristen. Vi har ju blivit räddade genom Jesus. Ja, inte bara det, skriver Paulus i Rom 5:11, vi har vår stolthet i Gud tack vare vår Herre Jesus Kristus, genom vilken vi nu har vunnit försoningen.

Vi ber och sjunger:
Jesus vi prisar ditt namn 
Du ger stolthet och styrka nu.
Jesus vi prisar ditt namn.  

5. Nu är tiden inne ...
Vad då för? För domen, och den börjar med Guds hus.

Enligt 1 Petrus 2:5 är vi tillsammans ett andligt husbygge. Vi är med om att bygga upp detta hus. När vi kommer till Jesus då blir också ni, säger Petrus, levande stenar i ett andligt husbygge.   Men nu ska Gud innan den stora slutdomen låta en rening komma över sitt folk. Allt falskt och smutsigt och oäkta och högfärdigt får sin dom. Vi har alla ansvar för hur templet skall se ut.

Var och en måste tänka på hur han bygger. Ingen kan lägga en annan grund än den som redan finns, och den är Jesus Kristus. På den grunden kan man bygga med med guld, silver eller ädelstenar, trä, gräs eller halm, och det skall visa sig hur var och en har byggt. Den dagen skall avslöja det, ty den kommer med eld, och elden skall pröva vad vars och ens arbete är värt (1 Kor 3:10-13).  

Domen börjar redan nu. Och vi säger ja till den: Döm mitt hjärta här i tiden, innan världen döms av dig; och när tiden är förliden, i ditt domslut fria mig (Sv Ps 356:5).

Men vem kan uthärda hans tillkommelses dag, och vem kan bestå, när han uppenbarar sig? Ty han skall vara såsom en guldsmeds eld och som valkares såpa. Och han skall sätta sig ned och smälta silvret och rena det. Han skall rena Levis söner och luttra dem som guld och silver och sedan skall de bära fram offergåvor åt Herren i  rättfärdighet (Malaki 3:2-4). 

Lägg märke till Jesu engagemang i denna rening. Han sätter sig ned hos oss. Han ser oss som dyrbara: guld och silver. Han tar hand om oss. Han tar itu med oss: Han renar och han luttrar. Och resultatet av den reningsprocessen blir att de skall bära fram offergåvor åt Herren i rättfärdighet.

Gud vill något med sitt folk i dessa yttersta tider. Du som har öron, hör vad Anden säger till församlingarna! (Upp 2:7, 11, 17, 29, 3:6, 13, 22).

Domen ska börja med Guds folk. Och Petrus undrar hur det ska gå. Om det ska bli svårt för oss som genom Kristus hittat en ny rättfärdighet, om den rättfärdige blir räddad med knapp nöd, hur ska det då gå för den som inte har Jesus?

Den rättfärdige faller sju gånger och står åter upp, säger Ordspr 24:16. Också den kristne faller och han faller sju gånger, alltså gång på gång. Men han står åter upp, därför att han har Någon vid sin sida som reser honom upp. Men de ogudaktiga störtar över ända i olyckan. De har sagt nej till all hjälp. De har ingen vid sin sida som reser dem upp.

I denna fråga hur det skall gå för den ogudaktige, kan vi nog ana Petrus nöd. Han vill ge oss en nöd för dem som vänder Gud ryggen. De som går in i denna nöd och in i detta lidande lider efter Guds vilja. De delar nöden med den himmelske Fadern. De får se på det svåra tillsammans med honom och hans möjligheter. De får gråta tillsammans med honom.

Vi ber och sjunger:
Jesus du är hos ditt folk
Du oss styrker i all vår nöd.
Jesus du är hos ditt folk.  

6. Överlåtelse
De överlämnar sitt liv åt sin trofaste skapare och gör det goda.

De lägger sina liv i Guds händer. De gör som Jesus gjorde i sin sista aftonbön: Fader, i dina händer, lämnar jag nu min ande.

I Guds händer, vad som än händer!  Gud är den trofaste Skaparen. Han är den som ville mitt liv. Han är den som genom hela livet förnyat, restaurerat, helat, upprättat detta liv. Hans trofasthet skall följa mig in i de nya himlar och den jord som han har skapat åt de sina. Hans trofasthet är den aldrig sinande källan och drivkraften att göra det goda.

Vi ber och sjunger:
Jesus vi prisar ditt namn
Din är äran i evighet.
Jesus vi prisar ditt namn.