Unna dig nu glädjen att ta fram din bibel och läs om detta budskap i dagens texter:
Sefanja 3:14-17 Filipperbrevet 4:4-7, Lukas 1:30-35, Psaltaren 145:8-13.
Herrens moder, Maria, ställer en viktig fråga idag: Hur skall detta ske ? Hon undrar hur det går till att hon ska få förmedla Livet till oss? Samma fråga ligger bakom Sefanjas ord: Hur skall detta ske att vi kan hitta något liv, när allt verkar så dött i vårt folk? Och församlingen i Filippi, som Paulus skriver till, undrar: hur skall detta ske att vi ska hitta glädjen och livet, när vi har det så svårt just nu? Det svar Maria får, det får också Sefanja och Paulus och församlingen i Filippi och vi. Vi sjunger svaret i sången
Icke genom någon människas styrka eller kraft skall det ske
utan genom min Ande, säger Herren
Text: Sakarja (Sak. 4:6).
Melodi: Svante Myrén, se nr 682 i psalmboken.
Ängeln sade till Maria: ”Var inte rädd, Maria, du har funnit nåd hos Gud. Du skall bli havande och föda en son, och du skall ge honom namnet Jesus. Han skall bli stor och kallas den Högstes son. Herren Gud skall ge honom hans fader Davids tron, och han skall härska över Jakobs hus för evigt, och hans välde skall aldrig ta slut.”
Maria sade till ängeln: ”Hur skall detta ske? Jag har ju aldrig haft någon man.” Men ängeln svarade henne: ”Helig ande skall komma över dig, och den Högstes kraft skall vila över dig. Därför skall barnet kallas heligt och Guds son. (Lukas 1: 30 – 35)
Vi är i Nasaret just nu. Lukas är vår ciceron. Han leder oss genom de smala gränderna till ett litet hus. Vi stiger in genom den låga dörren. Där är rätt mörkt i rummet. En liten ljusspringa genom en fönsterglugg får oss att se en tonårsflicka i 14, 15-årsåldern. Hon är alldeles ensam. Går omkring och städar. Vi ser henne, men hon ser inte oss. Vi är ju ett par tusen år långt borta.
Plötsligt blir det alldeles ljust i rummet. Någon har kommit in. En ambassadör från Himmelriket, får vi veta. Vi hör en röst som talar till henne: 'Var hälsad, du högt benådade! Herren är med dig' . Flickan ropar till, sjunker ned, sätter händerna för ögonen. Ljusskenet bländar. Hon blir hemskt rädd. När himmelen kommer oss nära reagerar vi så.
'Var inte rädd, Maria!' får hon höra. Det låter tryggt. Och sedan får Maria höra märkliga ord om vad som ska hända. Hon ska få barn. Ängeln vet redan könet och har bestämt namnet. Det skall bli en pojke. Han skall heta Jesus. Men inte vilken pojke som helst. Han skall bli stor och kallas den Högstes son. Han ska bli kung och sitta på Davids tron. Och allt detta får Maria att ropa ut: 'Hur skall detta ske? Jag har ju aldrig haft någon man' .
Det svar Maria får, får du och jag ta till oss i alla instängda och omöjliga situationer: 'Helig Ande skall komma över dig, och den Högstes kraft skall vila över dig.' Receptet är tydligen att vara uppmärksam på vad som sker över oss. Se upp!
Maria, Herrens moder, förmedlar liv till oss med detta svar. Lägg märke till att den Högstes kraft vilar. Inget stress eller jäkt. Men en kraftig vila.
I Nasaret är det inte bara himlen som öppnas över oss. Människor från alla tider tycks stämma möte i Nasaret. Apostlarna ser vi och martyrerna från Rom och folk från Latinamerika och Göteborg. Vi ser Martin Luther, Levi Pethrus, Johannes Larsson och Jenny von Base (hon som sjunger så fint i P3). Alla börjar sjunga en lovsång. Det är som bruset från stora vatten. Apostlarna ger texten. Avlad av den helige Ande, född av jungfrun Maria .
När du låter dig dras in i trosbekännelsens lovsång tillsammans med Herrens trogna i alla tider, upptäcker du vilken tröst där finns. Gud vill ju aldrig plåga våra hjärnor. Han vill bara trösta våra hjärtan. Gud berättar vem Jesus är.
Jesus är avlad av den helige Ande. Jesus ska födas genom ett ingripande från Gud själv. Maria, som säger att hon inte haft någon man, ska få ett barn. Han är Guds son, inte Josefs son. Vem kan begripa det? Gabriel förklarar det inte för oss. Men han får oss att häpna och förundras över Gud, det omöjligas Gud.
Jesus är född av Fadern. I Jesus möter vi en som har himmelska resurser för att ta hand om oss, omöjliga människor.
Jesus är född av jungfrun Maria. Han är en verklig människa, Han vet vad det vill säga att leva här på jorden. Han begriper sig på oss. Vi begriper oss inte alltid på oss själva. Men Jesus gör det. Vi behöver honom. Vi ska fira hans födelse på Juldagen. Vi ska gå till krubban i Betlehem.
Så gjorde Johannes Larsson. Johannes Larsson var en pojke på ca 7 år. Han hade gått i söndagsskola och han hade hemma läst bibelns berättelser. Han hade en stark inlevelseförmåga i dessa berättelser. Han var med herdarna utanför Betlehem och pratade med dem. Han hörde änglasången. Han gick med herdarna till stallet i Betlehem, och han fick en pratstund med Maria själv. När Maria berättade för Johannes att ängeln hade sagt till henne: Var hälsad, du högt benådade avbröt Johannes henne och frågade: Vad betyder högt benådad ? Maria funderar en stund och så svarar hon: ”Tänk på en vanlig träask, inte någon särskilt fin ask. Så kommer världens rikaste man och lägger världens dyrbaraste pärla i den. Då kan man säga att träasken är högt benådad. Ja, ser du Johannes”, sa Maria, ”jag är en sådan ask. Inte särskilt märklig eller vacker. Men jag fick ta emot världens dyrbaraste gåva. (Från 'Evangelium enligt Johannes Larsson' av Lars Collmar.)
Kan du nu ana varför lovsången blev så stark i Nasaret? Där satt ju kyrkohistoriens alla träbockar och undrade hur skall detta ske , att det kan bli något riktigt med oss? Och de förundrade sig över vad som hände, när de tog emot svaret. 'Helig Ande skall komma över dig, och den Högstes kraft skall vila över dig.'
Också vi kan få ta emot Jesus och få något från himmelen att ge till människor omkring oss. Det är mycket som kan hända när du börjar gnola på lovsången från Nasaret! Men det är bra om du flyttar över focus från dig själv och riktar blicken uppåt. Då händer det något!
Icke genom någon människas styrka eller kraft skall det ske
utan genom min Ande, säger Herren
Jubla, dotter Sion, ropa ut din glädje, Israel! Gläd dig, dotter Jerusalem, fröjda dig av hela ditt hjärta! Herren har upphävt domen över dig och undanröjt dina fiender. Herren, Israels konung, bor hos dig. Du har ingenting mer att frukta.
På den dagen skall Jerusalem få höra: ”Sion, var inte rädd, låt inte händerna sjunka i missmod. Herren din Gud bor hos dig, hjälten och räddaren. Han jublar av glädje över dig i sin översvallande kärlek . (Sefanja 3:14 – 17).
Hur skall detta ske att vi kan hitta något liv, när allt verkar så dött i vårt folk? Så undrar Sefanja. Han levde på 600-talet f. Kr. Sefanja är skakad, när han ser sig omkring. Människorna vänder ryggen åt Gud. De tillber till andra gudar. De fyller landet med våld och svek. De lever hur som helst. Man förtrycker och föraktar varandra.
Sefanja förstår att Herrens dag kommer. Herrens dag blir en domens dag, en vredens dag. Vreden är ju bibelns andra sida av Guds kärlek. Guds kärlek är inte slapp och mesig. Gud älskar, men han är en nitälskande Gud, som älskar med nit. Vreden är Guds upprördhet över att vi förstör Guds goda värld, trampar på varandra, gör varandra illa och får varandra att gråta.
Ja, hur skall detta ske att vi kan hitta något liv, när allt verkar så dött i vårt folk? Sefanja suckar och skakar av oro. Medan han gör det, händer det plötsligt något. De nattsvarta, mörka molnen, spricker upp. En ljusflod bryter fram. Vi får höra det fantastiska budskapet i vår text: Herren har upphävt domen över dig och undanröjt dina fiender . Gud själv griper in och hittar en väg ut ur mörkret.
Det är ju detta budskap vi hör också hos Jesaja: Vi gick alla vilse som får, var och en gick sin egen väg, men all vår skuld lade HERREN på honom (Jes 53:6, SFB).
Det är detta budskap, som Maria sjunger om i sin lovsång. Min själ prisar Herren och min ande gläder sig i Gud, min Frälsare (Luk 1:46-47, SFB).
Det är detta frälsningens budskap, som hela Nya Testamentet sjunger om. Korsets båda bjälkar ligger inte och skräpar i något dike, vid sidan av vår väg. Tvärbjälken, som i våra liv är ett minustecken, som talar om allt vi missat, den bjälken har Gud hängt upp på den lodräta bjälken. Precis som i trafiken blir tvärbjälken då ett stopptecken. Guds kärlek sätter upp korsets stopptecken för ondskan. Hit men inte längre! Herren har upphävt domen över dig och undanröjt dina fiender . Korset med de två bjälkarna står som en bro mellan himmel och jord och sjunger om hur Guds kärlek har letat sig fram till oss. Guds kärlek förvandlar våra minus till ett plus.
Och när vi frågar hur skall detta ske att vi kan hitta något liv, när allt verkar så dött i vårt folk, svarar Sefanja: Herren, Israels konung, bor hos dig. Du har ingenting mer att frukta. ”Sion, var inte rädd, låt inte händerna sjunka i missmod. Herren din Gud bor hos dig, hjälten och räddaren. Han jublar av glädje över dig i sin översvallande kärlek .
Maria hjälper oss idag att hitta in i detta liv. Hon gläder sig i Gud, min frälsare . Han har sett mig i sin ringhet. Han har gjort stora ting med mig. Hans barmhärtighet vara från släkte till släkte , sjunger hon och sänder med de orden en tröst också till oss. Det är inte kört ens för vårt släkte. Sök dig in i hans närvaro, smyg dig fram till krubban denna jul. Stanna där i begrundan, som Maria.
Och när du är där vid Betlehems krubba, händer det att Han, som du möter där i Betlehem flyttar in i dig. Herren, din Gud bor i dig, en hjälte som frälsar .
Tag också emot detta ord från Sefanja som ett personligt ord just till dig: Han gläder sig över dig med lust, han tiger stilla i sin kärlek, han fröjdas över dig med jubel (Sef 3:17 SFB). Om du undrar hur detta skall ske får du svaret i dagens sång från Sakarja:
Icke genom någon människas styrka eller kraft skall det ske
utan genom min Ande, säger Herren.
Gläd er alltid i Herren. Än en gång vill jag säga: gläd er. Låt alla människor se hur fördragsamma ni är. Herren är nära. Gör er inga bekymmer, utan när ni åkallar och ber, tacka då Gud och låt honom få veta alla era önskningar. Då skall Guds frid, som är mera värd än allt vi tänker, ge era hjärtan och era tankar skydd i Kristus Jesus. (Fil.4:4-7).
Församlingen i Filippi, som Paulus skriver till, undrar: hur skall detta ske att vi ska hitta glädjen och Livet, när vi har det så svårt just nu? Filipperbrevet brukar ju kallas ”glädjens brev”. Den flödar över av glädje, tröst, uppmuntran. Paulus skriver detta till en församling som behövde höra det. Man hade det svårt i Filippi. Församlingens andlige ledare, Paulus, satt i fängelse, beslagen med bojor. (Hur mår din Pastor? Är dina andliga ledare fångar i systemet? Är de fängslande eller är de fängslade?)
Inte är det underligt att en församling kan fyllas av missmod. Hur skall det nu gå för oss? Kanske behöver församlingsborna lära sig att inte alltför mycket lita till någon människas styrka eller kraft.
När andliga ledare tystas och försvinner, dyker maktmänniskor upp. Bråkmakare, kallar Paulus dem (Fil 1:17). Det är inte bara så att Paulus sitter i fängelse. Han talar om att han snart skall dö. Han var i alla fall beredd på det.
Ett stort problem var att församlingen hade fått smaka på förföljelsen (Fil 1:29). Varför får det ske? Var är Gud i allt detta? Det andliga livet tynar av, människor grips av självhävdelse och fåfänga (Fil 2:3), var och en ser på sitt eget bästa – jag har nog med mitt (Fil 2:4, 21). Man tappar focus på Jesus. Och så är det de besvärliga kvinnorna Euodia och Syntyche som alltid bråkar med varandra, vad ska vi göra med dem? (Fil 4:2).
När man ser allt elände som finns runt omkring både i församling och i samhälle kan man ta upp det som ett allvarligt samtalsämne på kyrkkaffet. Var och en får säga sitt. Är det riktigt allvarligt kan man föreslå att bråkiga människor skall stenas. Problemet med det är, att man då först måste leta rätt på någon, som är utan synd, som kan kasta första stenen (Joh 8:7) och det kan kanske ta rätt lång tid. Nej, inte kan man vara glad i dessa tider!
Paulus har två metoder:
1. Det ena är ”tårarnas nådegåva”.
Han uttrycker sin smärta och sin nöd i tårar. Många - jag har ofta sagt det och säger det nu med tårar – är fiender till Kristi kors (Fil 3:18). Många är fiender. Och ännu fler är likgiltiga. Detta är ”tårarnas nådegåva”, som man kan finna på många ställen i gamla Testamentet: Tårar strömmar från mina ögon, för att man inte håller din lag (Psalt 119:136). Man får ropa ut denna nöd inför Gud. Herre, förbarma dig! Jesus bär hela världens nöd på sitt hjärta, står det i en psalm (102:1). Jag kan inte klara all nöd. Men han kallar mig att dela denna bördas tyngd och smärta.
2. Det andra ”glädjens nådekälla”.
I dagens text säger han: Gläd er alltid i Herren. Än en gång vill jag säga: gläd er . Glädjen finns inte alltid i omständigheterna. Där händer mycket som är sorgligt. Glädjen finns I HERREN . Det är glädjens källa som Maria sjöng om: Min själ prisar Herren och min ande gläder sig i Gud, min Frälsare (Luk 1:46-47, SFB). När du lever vid denna glädjekälla händer det att glädjekällan flyttar in i dig. Herren, din Gud bor i dig, en hjälte som frälsar . I detta kraftfält, som heter I HERREN , får du leva mycket nära honom. Bekymrens hårda grepp släpper. Du får åkalla och be och tacka Gud och låta honom få veta alla dina önskningar .
Då skall Guds frid, som är mera värd än allt vi tänker, ge era hjärtan och era tankar skydd i Kristus Jesus .
Icke genom någon människas styrka eller kraft skall det ske
utan genom min Ande, säger Herren
Här finns länkar till god bibelundervisning av kända bibellärare.
Här finns länkar till god bibelundervisning av kända bibellärare.
