Bibelskolan

Andra årgången

_________________

Fjärde söndagen i Påsktiden

Jubilate

Vägen till Livet

Jesus Syraks vishet 28:3-4, 2 Kor 4:16-18, Joh 14:1-14, Psalt. 147:1-7.
Läs gärna först söndagens alla texter, lugnt och begrundande. Gå sedan till predikan.

Jubilate är ett latinskt namn på denna söndag efter inledningsorden
till dagens gamla introitus: Höj jubel till Gud alla länder (Psalt 66:1 Bibel 1917).

Dagens sång:
Visa mig, Herre, din väg
Jag vill vandra i din sanning
Psaltaren 86:11 Musik: Britta Snickars, Sv Ps 656

Inledning:
Temat för denna söndag är Vägen till livet.
Den första texten från Jesus Syraks vishet hjälper oss att se upp för sådant som får oss att snubbla och ramla på vägen såsom att bära på agg, var oförsonlig, vred, tanklös m m. En god och nyttig läsning!

Episteln från 2 Kor 4:16-18 ger oss tröst när ålderstilläggen gör sig påminta och hjälper oss då att hitta ett bra ögonmärke för vandringen på vägen till Livet.

Evangeliet drar oss in det rika liv, som vi kan få när vi vandrar på vägen med honom som är Vägen. Dagens sång hjälper oss att bedja oss in dagens budskap. Visa mig, Herre, din väg. Jag vill vandra i din sanning.

Vi lyssnar till dagens evangelium från Johannes 14:1-14.
Jesus sade: Känn ingen oro. Tro på Gud, och tro på mig. I min faders hus finns många rum. Skulle jag annars säga att jag går bort för att bereda plats för er? Och om jag nu går bort och bereder plats för er, så skall jag komma tillbaka och hämta er till mig, för att också ni skall vara där jag är. Och vägen dit jag går, den känner ni.” Tomas sade: ”Herre, vi vet inte vart du går. Hur kan vi då känna vägen?” Jesus svarade: ”Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig. Om ni har lärt känna mig, skall ni också lära känna min fader. Ni känner honom redan nu och ni har sett honom.”

Filippos sade: ”Herre, visa oss Fadern, det är nog för oss.” Jesus svarade: ”Så länge har jag varit tillsammans med er, och ändå känner du mig inte, Filippos? Den som har sett mig har sett Fadern. Hur kan du då säga: Visa oss Fadern? Tror du inte att jag är i Fadern och Fadern i mig? De ord jag säger er, dem talar jag inte av mig själv; Fadern är i mig och utför sina gärningar. Tro mig när jag säger att jag är i Fadern och Fadern i mig. Eller tro åtminstone för gärningarnas skull.

Sannerligen, jag säger er: den som tror på mig, han skall utföra gärningar som jag, och ännu större. Ty jag går till Fadern, och vad ni än ber om i mitt namn, skall jag göra, så att Fadern blir förhärligad genom Sonen. Om ni ber om något i mitt namn, skall jag göra det.

Ja, så lyder det heliga evangeliet. Lovad vare du Kristus!

Nu vänder vi mot oss Herren och ber dagens sång:

Visa mig, Herre, din väg
Jag vill vandra i din sanning

Det som sägs här inträffar 24 timmar innan Jesus släpas bort, torteras, spikas fast på ett kors och dödas. Jesus vet vad som ska hända. När vi får det svårt blir vi mestadels mycket självupptagna. Stackars JAG! Jesus som vet om allt detta svåra, som ska hända, ägnar sina sista timmar åt att trösta andra. Vi ser det när han hänger på korset. Vi ser det redan nu, när lärjungarna kommer med sina oroliga frågor. Hur ska det bli? Den mörknande framtid är svår. Men Jesus ger sig tid med dem.

Vad viktigt för oss att komma med frågor. Ställ dem. Gå till din präst med dem. Du upptäcker då att hans predikan blir mycket bättre.

Först är det Petrus som kommer med sin fråga: Vart går du? Han ställer den strax före vår text (13:36). Vart går du? Vart tar du vägen? Det känns som om vi kommer att förlora dig. Jesus har sagt att han skall dö. Det svartnar för ögonen på Petrus.

Det är då Jesus börjar med att tala om hur han botar hjärtbesvär. Den gamla översättningen löd: Edra hjärtan vare icke oroliga. Nu står det: Känn ingen oro. Vi vet hur oro, ängslan, fruktan, bekymmer plågar oss. De får hjärtat att bulta extra häftigt. De sätter sig i magen på oss. De snurrar runt i huvudet.

Men då säger Jesus, varför vi inte ska behöva känna oss oroliga. Han går för att bereda rum åt oss i himlen. Och han går för att röja väg. Därför kallas Jesus för VÄGEN. Det är den övermåttan härliga vägen. Den är som den smala skogsstigen, där vi andas ut och andas in och låter hans friska liv genomströmma oss. Vi hittar rätt i livet när vi hör ihop med Jesus. Vi får leva nära honom. Hitta kärleksförhållandet till honom. Det grekiska ordet för sanning är alétheia – det som inte kan döljas. När Jesus drar oss in i sanningen, drar han oss bort från mörkret och in i det friska, äkta, ljusa livet. Vi ber nu om att hitta den vägen och det livet:

Visa mig, Herre, din väg
Jag vill vandra i din sanning

Jesus ger oss receptet på hur vi blir av med oron. Tro på Gud och tro på mig. Det berättas om kung Josafat, hur han tröstar sitt folk i en mycket svår situation med de orden: Ha tro på Herren, er Gud, så skall ni ha ro (2 Krön 20:20 Bibel 1917).

Om man avbilder korset som ett stort T – med tvärbjälken över den lodräta – blir T R O = ro vid Jesu kors. Fruktan, oron, bekymren, suger kraften ur oss. Men kopplar vi på kontakten med Jesu seger på Golgata kommer en ström av ljus, värme, upprättelse, läkedom. Vid korset får vi lägga ned oro, bekymmer, fruktan, rädslor. Det onda i alla dessa känslor bryts då ned. Det förlorar sin makt. Jag får ro vi Jesu kors. Men jag får något mer, Jesus, som är VÄGEN, leder oss på den väg som leder till LIVET. Det finns ett liv på andra sidan korset. Jesus sitter på tronen som vår Herre och ger oss liv och liv i överflöd. Kristi kropp för dig ... Kristi blod för dig ... Från Jesus får jag all kraft jag behöver. Jag lär känna Kristus och hans uppståndelses kraft.

Visa mig, Herre, din väg
Du är Vägen in till LIVET

Lärjungarna ställer en massa frågor. Först är det Petrus: Vart går du? Sen är det Tomas: HUR kommer vi dit till den plats du går till? Jesus hade sagt: Ni vet vägen. Och Tomas svarar: Det vet vi inte alls. Tomas vågar motsäga Jesus: Herre, vi vet inte vart du går, hur kan vi då veta vägen. Ni vet, säger Jesus. Vi vet inte, säger Tomas. Vem har rätt, Jesus eller Tomas?

Jesus har rätt och Tomas har fel. Vad Jesus här gör är att avslöja det fel, som vi kristna ofta har. Vi underskattar oss själva. Vi underskattar vår begåvning, underskattar vår kunskap. Vi tror att vi inte vet tillräckligt. Men Jesus vet, att vi vet därför att han vet, att vi känner honom. Jesus lyfter oss här ur den tro som bara sitter i huvudet och som består av läror och åsikter och teorier. Och så lyfter han oss in i den tro, som är en varm, personlig relation med honom. Tron är ju inte en huvudsak utan i huvudsak en hjärtesak!

När jag i egen kraft vill förstå och begripa allt, då kommer oron och rädslor och fruktan fram. Därför hjälper Jesus oss att hålla oss till honom. Han säger de starka orden: Jag är vägen, sanningen och livet.

Jag vet inte hur jag kommer till himlen, vill Tomas säga. Det vet du visst, säger Jesus, ty du känner mig. JAG ÄR VÄGEN dit.

Vi känner igen oss i Tomas. Vi säger: 'Jag vet inte vad man skall tro och tänka, det finns så många åsikter och jag känner mig så osäker'. Då är det som Jesus säger till oss: 'Du behöver visst inte känna dig osäker. Håll ihop med mig. JAG ÄR SANNINGEN.

Lägg märke till det. Sanningen är inte en mängd svårsmälta teorier och åsikter. Sanningen är en person. Jesus är sanningen. Jag behöver inte flumma omkring i något ovisst dunkel ... Jesus är sanningen. Han är den som inte kan döljas. Därför att Jesus är ljuset. Jag hittar rätt. Från honom får jag allt ljus jag behöver.

Jesus har svarat på Petrus fråga: Vart går du?
Till himlen för att bereda vägen dit, hade Jesus sagt, ty jag är VÄGEN.

Jesus hade svarat på Tomas fråga: Hur kommer man dit? Jesus som är SANNINGEN ger oss ljuset på vägen så att vi kommer ända fram till honom, som är LIVET, det riktiga, äkta livet.

Visa mig, Herre, din väg
Jag vill vandra i din sanning

Nu kommer Filippos fram och ställer ännu en fråga: VEM är Fadern som vi ska leva ihop med i himlen? Herre, visa oss Fadern, det är nog för oss. Kan vi inte känna igen oss här? Frågan är så mänsklig. Man vill se Gud. Vara riktigt säker på honom. Ha bevis. Man vill inte gå omkring och känna sig löjlig i sin tro. Man vill ha något att slå i huvudet på folk som rynkar på näsan åt ens tro och lite överlägset säger: Jaså, du tror fortfarande på det där?

Herre, visa oss Fadern, säger Filippos. Du har sagt oss allt om vägen, berätta nu också om honom som bor där i himlen. Hurudan är han?

'O Filippos', är det som Jesus vill säga, 'du har levt med honom i tre år. Du har lyssnat till honom i tre år. Du undervärderar din kunskap'. Filippos trodde inte att han kände Fadern. Men det gjorde han. När du känner Jesus, så vet du precis hurudan Gud är. Du vet hur det känns att tala med Gud, när du talar med Jesus. Det är detta som Jesus vill ha sagt både till Filippos och oss. Om ni lyssnar på vad jag säger, ser vad jag gör, då lär ni känna Fadern. Den som har sett mig har sett Fadern.

Den avlägsne guden, som bor långt bortom rymder vida, den opersonlige guden som så många tror på, men känner sig så osäkra på, han försvinner, när man lär känna Jesus.

Man upptäcker en Gud som bryr sig om mig, en Gud som känner mig, en Gud som vet hur jag har det, en Gud som stiger rakt ned i vår nöd och våra smärtor och blir sårad för vår skull. Ingen annan gud har sår.

Det är i Kristus, som Gud öppnar sin fadersfamn för oss så att vi kan höra pulsslagen från hans fadershjärta: För dig, för dig. Vi är döpta in i Kristus, döpta att leva ett rik liv. Och där i Kristus, där är himlen öppen över oss precis som den var över Jesus. Jesus gjorde ingenting utan Fadern, han sa ingenting utan Fadern. Därför levde Jesus så rikt, så överflödande.

Visa mig, Herre, din väg
Jag vill gå med dig till Fadern

Nu kommer vi till poängen med att lära känna Jesus. Jesus själv säger, att han vill att vi ska leva lika rikt. Den som tror på mig skall utföra gärningar som jag och ännu större. Vi ska få fortsätta att göra Jesu gärningar. Få vara med om att resa upp och upprätta människor. Det låter lite väl fantastiskt: utföra gärningar som jag och ännu större.

Hur är detta möjligt? Lägg märke till vad Jesus säger:
1. Jesus själv gör ingenting utan Fadern: De ord jag säger er, dem talar jag inte av mig själv; Fadern är i mig och utför sina gärningar.

2. Orsaken till att vi skall kunna utföra samma gärningar som Jesus och faktiskt ännu större, förklarar Jesus med de orden: Ty jag går till Fadern. Guds son har kommit för att lära Guds barn att leva på riktigt. Precis som Jesus var beroende uppåt mot Fadern för allt vad han sa och gjorde, får vi vara beroende av Jesus, han som går till Fadern och sätter sig på den himmelska tronen. Då kan Jesus genom oss utföra mycket mer än då han en gång levde här på jorden. När Jesus levde här på jorden kunde han bara umgås med en lite grupp åt gången. Nu har han del i Guds makt och är lika närvarande överallt där den som tror på mig finns. Den som tror på mig han skall utföra gärningar som jag, och ännu större.

3. Vad händer med en som tror? Den som tror på mig blir ni som ber. Den som tror placeras in i en bönegrupp. Jesus vill använda oss här på jorden som sin kropp. Vi tillsammans får utföra Jesu gärningar. Vad ni än ber om i mitt namn, skall jag göra.

Fadern utför sina gärningar genom Jesus.
Jesus utför sina gärningar genom oss, som är hans kropp.

4. I versen efter vår text ger Jesus oss två råd för att det skall bli så här:
Om ni älskar mig kommer ni att hålla mina bud. Ordet är kontaktpunkten i våra liv för Jesus. Om ni tycker detta verkar svårt, vill Jesus säga, så har jag ett recept till åt er: Jag skall be Fadern och han skall ger en annan hjälpare, som skall vara hos er för alltid, sanningens Ande.

5. Och allt detta skall åstadkomma att Fadern blir förhärligad. Vilken mäktig Gud vi har!!