Påskdagen - Han har uppstått!

Helige starke Gud, vi gläds och jublar inför dig som har uppväckt Jesus från de döda. Tack för att du så förnyar världen och ger oss dödliga del av det liv som aldrig dör. Fyll oss med uppståndelsens kraft genom Jesus Kristus, som lever och verkar med dig och den helige Ande i en gudom från evighet till evighet. Amen

På den sten som markerar min älskade väns viloplats finns bilden av ett kors tecknad. En symbol för lidande och förlust. En symbol för döden, den otäcka och slutgiltiga.  Men korset som är tecknat på stenen är tomt, liksom graven. Jesus har varit där och han har betalat lösensumman. Det är fullbordat. Döden är inte längre slutet. Den är början. Början på det nya, det alltid härliga. Början på livet med hopp och riktning också mitt i lidande och död. Början på livet med möjligheter också mitt i det omöjliga.  Ett liv, en början som är din och min om vi i tro tar emot det som nu är korsets glada budskap. Att mitt i det mörkaste mörka, alltid i Jesu uppståndelses kraft en början, ett ljus, ett hopp, en framtid.  När kvinnorna kommer till graven den första påskdagsmorgonen så är dessa kvinnor de första människorna som någonsin får höra detta fantastiska budskap ljuda. Korset, graven är tom. Det nya livet kan börja. Men kvinnorna står och gråter vid sin älskades grav. Står och ser med värkande hjärta mot det jorden, det som för dem bara är lidande, förlust och sorg. 

Rösten kommer från ett annat håll och de måste vända upp sin blick för att se och minnas det som han har talat om.

Så varför gråta så mycket när vi står vid platsen för lidande och sorg? Han är ju faktiskt inte död. Han har uppstått och han går före oss till mötesplatsen. Mötesplatsen som är på varje plats som Kyrkan samlas till gudstjänst och bön. Mästaren är inte död och han ger sin uppståndelses liv med allt vad det innebär till oss varje gång vi vänder oss emot honom och tar emot.

 Varför vandrar ni så tungsint fram? Han är inte här han lever! Ropa ut gör världen uppmärksam: Uppstånden är Guds son! Halleluja, se vad som har hänt: Han är inte här, han lever! Halleluja, ja låt det bli känt: UPPSTÅNDEN ÄR GUDS SON! (Sv Ps 742)