Andra söndagen efter Trefaldighet 

Kallelsen till Guds rike

5 Mos 7:6-9,  Rom 8:28-30, Joh 1:35-46, Psalt  65:2-5.
Läs gärna först söndagens alla texter, lugnt och begrundande. Gå sedan till predikan. 

Dagens sång kommer från dagens psaltarpsalm, 65:5 med melodi av © Karin Braw.
Vi mättas av det goda i ditt hus, vi mättas av det heliga, det heliga i ditt tempel.

Inledning:
På Heliga Trefaldighets dag fick möta vårt dops Gud, Fadern, Sonen och den Helige Ande. Första Söndagen efter Trefaldighet påmindes vi om hur vårt dops Gud tog oss in i sitt rike genom ett bad till ny födelse. Nu får vi på söndagarna som kommer hjälp att växa in i och mogna i det liv, som vi fick i dopet. Idag på andra söndagen efter Trefaldighet är temat: Kallelsen till Guds rike.

Gud kallar genom evangelium. Han möter oss först med sin nåd, sedan med sin sanning (se Joh 1:14). Med nåden tar han in oss i sin kärlek. Genom sanningen hjälper han oss bort från våra livslögner för att hitta det äkta, friska livet.  Vi förvandlas att bli de roliga original som Gud skapat oss att vara (se Rom 12.2).

Med Dagens sång påminns vi om att växandet och mognandet och förvandlingen i våra liv beror på vad vi tar in, i våra liv. Sången talar om Guds hus och Guds tempel. Det är platsen där Gud öppnar sitt hjärta och sin himmel över oss. Han gör det genom Ord och Sakrament. Där mättas vi av det goda och av det heliga. Vi hör hur Jesus säger att himmelen med dess friska liv landar i oss: Saliga är de som hungrar och törstar efter rättfärdigheten, de skall bli mättade (Matt 5:6).

Vi sjunger: Vi mättas av det goda i ditt hus,
vi mättas av det heliga, det heliga i ditt tempel.

Men Herren älskade er, säger Mose. Läs 5 Mos. 7:6-7
Mose sade till Israels folk: Ty du är ett folk som är helgat åt Herren, din Gud. Dig har Herren, din Gud, utvalt att vara hans dyrbara egendom framför (bland) alla andra folk på jorden. Det var inte för att ni är ett större folk än andra som Herren fäste sig vid er och utvalde er – ni är ju det minsta folket av alla. Men Herren älskade er och ville hålla sin ed till era fäder, och därför förde han er med stark hand ut ur slavlägret och befriade dig ur faraos, den egyptiske kungens, våld. Du skall veta att det är Herren, din Gud, som är Gud, den trofaste Gud som håller sitt förbund och visar godhet i tusen släktled mot dem som älskar honom och håller hans bud.  

Gud kallar Israel till sitt folk. Vad Gud gör med dem kan tala mycket till oss nu. Gud kallar inte bara den enskilda individen. Han kallar oss att vara hans folk i världen. Han gör det inte för att vi är bättre och finare och märkligare än alla andra. Det var inte för att ni är ett större folk än andra som Herren fäste sig vid er och utvalde er – ni är ju det minsta folket av alla.  Bibel 2000 säger att Gud, utvalt Israel att vara hans dyrbara egendom framför alla andra folk på jorden.   Ordet ”framför” leder tankarna fel. Gud ger inte Israel någon särbehandling, ty hela jorden är min (2 Mos 19:5).  Israel har ingen särskild kvalité. Det är det minsta folket av alla. Men Gud ger Israel ett specialuppdrag. Israel får ta emot Guds kärlek och omsorg för att lida fram det nya livet bland alla folk. Israel är min egendom BLAND alla andra folk på jorden. (Se Göran Larsson, Uppbrottet. Läs också 1 Kor 1:26-31).

Den kallelse vi får, får vi inte bara för vår egen skull.  Vi dras in i ”det goda” och i ”det heliga”  för att tillsammans med Jesus få  ”älska världen tillbaka till Gud” (sv Psalm 62:2).

Vi mättas av det goda i ditt hus,
vi mättas av det heliga, det heliga i ditt tempel. 

Vi formas efter hans Sons bild, säger Paulus. Läs Romarbrevet 8: 28-30.
Vi vet att Gud på allt sätt hjälper dem som älskar honom att nå det goda, dem som han har kallat efter sin plan. Ty dem han i förväg har utvalt har han också bestämt till att formas efter hans sons bild, så att denne skulle vara den förstfödde bland många bröder. Dem han i förväg har utsett har han också kallat, och dem han har kallat har han också gjort rättfärdiga, och dem han har gjort rättfärdiga, dem har han också skänkt sin härlighet. 

Vilken fin beskrivning på en kristen människa! Hon beskrivs inte som den som har de rätta åsikterna, de rätta åtbörderna. Hon beskrivs som den som har det rätta förhållandet: En kristen är den som älskar Gud. (Jfr Ef. 6:24).

I Bibel 1917 lärde vi oss att allt samverkar till det bästa för dem som älskar Gud. Bibel 2000 översättning är kanske något varmare. Den hjälper oss att se Guds personliga ingripande i det som sker. Vi vet att Gud på allt sätt hjälper dem som älskar honom att nå det goda. Gud tar det svåra i sina händer. Gud ser till att det onda inte får sista ordet. Gud hjälper oss på allt sätt. Gud ser till att vi inte fastnar i det mörka och svåra utan hjälper oss att komma vidare så att vi når det goda. (Läs om Paulus egen erfarenhet av detta i 2 Kor 1:3-11).

Nu säger Paulus att Gud i förväg har känt oss som sina (vers 29).  Han har känt oss sedan länge, innan världens grund var lagd (se Ef 1:4). Han har tänkt ut  en plan med oss: Att forma oss efter hans Sons bild (v 29)  Gud har bestämt att vi inte ska vara tråkiga kopior av andra. Han vill hjälpa oss att bli roliga original. Lika Jesus!

Därför sitter inte Gud i sin himmel och bara tänker på oss och drömmer om oss. Han griper in. Han kallar genom evangelium. Han ropar på dig, så som han ropade på Adam: Var är du? Kan du höra hans rop just nu? Han vill leta rätt på dig och drar dig in i sin kärleks verkstad, där han får forma dig. Han blir så glad, när du svarar på hans kallelse. Då kan han göra något mycket mer för dig. Vad då?

Dem som han har kallat har han också förklarat rättfärdiga. Gud har genom Jesu försoning, som också fanns med i hans plan, redan tillverkat rättfärdighetens kläder. Han har skräddarsytt just dina kläder. Allt är redo, allt ligger färdigt. Och när du kommer hem till honom ger han följande order: Skynda er att ta fram min finaste dräkt och klä honom i den och sätt en ring på hans hand och skor på hans fötter. Kungabarnen får ta på sig kungakläderna (läs Lukas 15:22). Jesu rättfärdighets kläder är pilgrimens vandringskläder, som hjälper dig att hitta en rätt färd genom livet.

Sedan säger Paulus att dem som Gud har förklarat rättfärdiga har han också förhärligat. Denna  härlighet är en utstrålning från Gud. Du slipper vara självlysande! Det som vi en gång fullkomligt skall få se, det får vi nu i tro ta emot.  I hoppet är vi frälsta (Rom 8:24). Vi är stolta över hoppet att få del av Guds härlighet (Rom 2:15). Det händer mycket, när vi säger JA till hans kallelse och låter oss dras in i hans kärlek:

Vi mättas av det goda i ditt hus,
vi mättas av det heliga, det heliga i ditt tempel. 

Dag 1 och dag 2 i kyrkans historia. Läs Johannes 1: 35-46.
Nästa dag stod Johannes där igen med två av sina lärjungar. När Jesus kom gående såg Johannes på honom och sade: ”Där är Guds lamm.” De båda lärjungarna hörde vad han sade och följde efter Jesus. Jesus vände sig om, och då han såg att de följde honom frågade han vad de ville. De svarade: ”Rabbi (det betyder mästare), var bor du?” Han sade: ”Följ med och se!” De gick med honom och såg var han bodde och stannade hos honom den dagen. Det var sent på eftermiddagen. Andreas, Simon Petrus bror, var en av de två som hade hört Johannes ord och följt med Jesus. Han träffade först sin bror, Simon, och sade till honom: ”Vi har funnit Messias” (det betyder Kristus). Han tog med honom till Jesus. Jesus såg på Simon och sade: ”Du är Simon, Johannes son. Du skall heta Kefas” (det betyder Petrus).

Nästa dag tänkte Jesus bege sig därifrån till Galileen. Då träffade han Filippos. Han sade till honom: ”Följ mig!” Filippos var från Betsaida, från samma stad som Andreas och Petrus. Filippos träffade Natanael och sade till honom:”Vi har funnit honom som det står om i Moses lag och hos profeterna, Jesus, Josefs son, från Nasaret.” Natanael sade: ”Kan det komma något gott från Nasaret?” Filippos svarade: ”Följ med och se!” 

Hur sprider vi budskapet om Jesus idag? Johannes berättar om dag 1 och dag 2 i kyrkans historia. Det som hände då kan tala till oss om vad som också kan hända nu. 

1. Se på Jesus.
Johannes Döparen slår an tonen. Ha fokus på Jesus. ”Där är Guds lamm.”  Johannes upprepade den predikan han höll förra söndagen. Då sa han: Där är Guds lamm, som tar bort världens synd. Det är bra, när predikare vågar upprepa sig. Johannes tröttnar inte på att peka på Jesus. Och på den Jesus som är Guds rena lamm oskyldig som kan rena både dig och mig och alla andra smutsgrisar. I Bibel 1917 uppmanar han oss att se Guds lamm … Fäst dina ögon på Jesus. Han klarar av oss! 

2. Följ med och se
Två av Johannes Döparens lärjungar hade hört Johannes predikan. De gjorde det som de uppmanades till i  förra söndagens predikan. De följde efter Jesus. Den ene var Andreas. Den andre nämns inte vid namn. Förmodligen är det Johannes. Först går de på lite avstånd. Sedan närmare och närmare. När Jesus märker det, vänder han sig om och frågar vad de vill. De svarar: Var bor du? 

De kunde ha sagt: ”Vi har hört att du är Frälsaren. Vill du vara så god och ta bort våra synder”. Men så sa de inte. Det kan ta lång tid innan man kommer in i centrum av den kristna tron.  En människa som börjar gå i kyrkan känner sig ofta lite tafatt. Har svårt att uttrycka sig.  De känner sig lika osäkra som de första lärjungarna som bara sa: Var bor du? 

Jesus kunde ha svarat: Jag bor på Nasaretsgatan 1, 459 93 Kafarnaum, telefon: 42 12 34. Men Jesus säger inte så.  Han säger: Följ med och se.

De två Johannes-lärjungarna gjorde så. De gick med honom och såg var han bodde och stannade hos honom den dagen.

Vad händer när vi tar en dag med Jesus? Kanske ett recept som bör prövas. Stäng av TV:n. Lägg undan tidningarna.  Sök upp en plats där du kan få vara ensam med Jesus. Kanske i en vrå i kyrkan. Läs om honom. Låt Jesus bli din samtalspartner. Där händer det något …

Vi mättas av det goda i ditt hus,
vi mättas av det heliga, det heliga i ditt tempel.   

3. Vi har funnit …
Andreas, Simon Petrus bror, var en av de två som hade hört Johannes ord och följt med Jesus.

Det hände något med Andreas och Johannes den där dagen, då de var tillsammans med Jesus. Johannes kommer ihåg hur starkt det var. Sextio år senare skriver han om det i sitt evangelium. Det var sent på eftermiddagen. Han kommer ihåg klockslaget.  

Det hände något med Andreas. Det tände till i hans inre. Det var så fantastiskt. Han kunde inte låta bli att säga detta till någon. Vad hjärtat är fullt av … Han träffade först sin bror, Simon, och sade till honom: ”Vi har funnit Messias” (det betyder Kristus). Han tog med honom till Jesus.

Andreas argumenterade inte. Han diskuterade inte.  Han debatterade inte med Simon. Han tog med honom till Jesus. Är inte detta den största tjänsten man kan göra mot andra. Ta med honom till Jesus. Be henne in i Jesu kärlek. Hjälp dem att lära känna Jesus. Det finns mycket annat fint vi kan göra för andra och för varandra. Men allt annat vi gör kommer inte att vara. Det vi gör, när vi för en människa till Jesus, är något som varar. Ty att vara hos Jesus hjälper dem för evigt.
Men vad händer nu med Simon? 

4. Jesus såg på Simon …
Lägg märke till detta. När Andreas kommer med sin bror Simon till Jesus, då såg Jesus på Simon och sade: ”Du är Simon, Johannes son. Du skall heta Kefas” (det betyder Petrus).

Det berättas aldrig i Nya Testamentet om hur Jesus såg ut. Men det berättas ofta att Jesus såg. Jesus såg på Simon och han såg rakt igenom honom.  Säkert såg han hur överilad han var och hur häftig och impulsiv och opålitlig. Men Jesus såg också på Simon med sina möjligheter. Låt mig få ta hand om ditt temperament, säger han till Simon.  Och till oss!  Skyll inte på att du är så svag i karaktären och har sådana dåliga arvsanlag och att det är fel på dina gener. Säg inte: Inget att göra åt mig. Jag är sån. Jesus kan ta hand om dig och göra dig till något fast och riktigt.

Simon, den impulsive Simon får nu ett nytt namn och en ny ställning. Du skall heta Kefas, Petrus, Klippan. Jesus har makt att ge oss nya namn, att göra oss nya. Också idag kan en opålitlig Simon bli en klippfast Petrus.  

5. Följ mig! Följ med och se!
Först är det Filippos som får dessa elektriska ord från Jesus: FÖLJ MIG!

Johannes berättar: Nästa dag tänkte Jesus bege sig därifrån till Galileen. Då träffade han Filippos. Han sade till honom: ”Följ mig!” Filippos var från Betsaida, från samma stad som Andreas och Petrus.

Nu börjar den andra dagen i kyrkans och missionens historia. Scenen förändras. Jesus lämnar Jordan och kommer upp till Galileen. Men det som hände den andra dagen är nästan en kopia av vad som hände den första dagen.  Den första dagen uppmanar Jesus två, som följer efter honom att följa med och se och vara med honom en hel dag. Den andra dagen träffar Jesus Filippos och han får uppmaningen Följ mig! Två korta ord som helt förändrar Filippos liv. Det var ord laddade med himmelsk elektricitet och kraft. Nu får han inte längre leva med sig själv som centrum. Han ger sig in på experimentet Jesus. Han får en ny förankring. Han får inte leva för sig själv. Han får leva med Jesus. 

Filippos följde Jesus och fann Natanael.

Våra händer måste sträckas ut åt två håll: En hand till Jesus och den andra till en annan människa. Dessa två sidor i vårt kristna liv måste vara i balans. Man kan sträcka båda händerna åt sin nästa och strunta i Jesus. Men då blir man snart kraftlös och svag och har snart ingen kärlek att ge. Man kan sträcka båda händerna åt Jesus och strunta i sin nästa. Men det är inte hälsosamt. Man blir då lätt inkrökt i sin fromhet. Nej, en hand åt Jesus och en hand åt sin nästa. Tron är verksam i kärlek. Om vi behåller det vi fått av Jesus för oss själva förlorar vi det. Den som vill bevara sitt liv han skall mista det (Matteus 16:25).

Filippos träffar Natanael. Han nämns här vid sitt förnamn. I de andra evangelierna nämns han vid sitt efternamn: Bartolomeus (Bar Talmai = Talmais son). Filippos kommer nu full av glädje till Natanael Talmaisson. ”Den vi gått och hoppats på, drömt om, längtat efter och läst om i Moses lag och hos profeterna, honom har vi funnit. Det är Jesus, Josefs son, från Nasaret.”

Men Natanael hoppar inte högt av glädje.  Han rycker på axlarna, kanske gäspar. Han bara säger: Kan det komma något gott från Nasaret?”

Natanael var en from man. Han kunde sin bibel. Där sägs att Messias skall komma från Betlehem. Inte Nasaret (läs Mika 5:2).

Sedan är det intressant att lägga märke till att Nasaret bara ligger 8 km från Kana, där Natanael bor (Joh. 21:2). Grannkommuner lever ju ofta i en viss rivalitet. Man ser ned på varandra. Inte kan något gott komma därifrån. Man har alltid haft svårt att tycka om dem som inte bor på samma plats eller tycker på samma sätt eller tillhör samma parti eller fålla som man själv.

Men Filippos blir inte modlös av detta svar.  Han argumenterar inte och diskuterar inte och kommer inte med många ord för att övertyga. Han bara säger: Följ med och se!

Med den uppmaningen slutar dagens text.  Kan du höra att det är en uppmaning till var och en av oss. Följ med och se!

Men vad hände med Natanael?  Det får du inte veta idag. Men om du går i kyrkan på den helige Mikaels dag år 2012 får du veta det. Det är predikotext då. Ha förväntningar! Följ med och hör! 

Men nu skall vi till sist lägga märke till är tre ting i det som händer dessa två dagar:

- Det börjar så lågt.
Det startar på den lägsta punkten på Jorden. Jordan ligger 400 m under havsytan. Kyrkan börjar så lågt.  Den börjar där nere i botten. Men den slutar inte där. Den slutar så högt. I den högsta himlen, inför Guds Faders tron.

- Det börjar med så få.
Från början är det bara två. Men två blir fler. Vem kunde då ana att den en dag skulle omfatta miljarder.  Kyrkan börjar med få men omfattar så många att endast Gud vet hur många. Den börjar med få men slutar med en skara som ingen kan räkna.

- Det börjar så enkelt.
Där var ingen konferens, ingen kommitté, som beslutade hur kyrkan skulle vara. Den börjar med en människa som gick ut och fann en annan människa. Det är kanske den mest effektiva metoden för att kyrkan skall växa. Mun mot mun! En människa finner Jesus och finner sedan ytterligare en för Jesus. 

Undrar du över hemligheten med att det blev så. Lyssna då noga. Du hör dem sjunga svaret. Och om du vill,  gnola med i deras sång:

Vi mättas av det goda i ditt hus,
vi mättas av det heliga, det heliga i ditt tempel.