12 e Tref - Friheten i Kristus

Friheten i Kristus

Sammanhanget är mycket intressant. Jesus utmanar fariséerna i deras tolkning av sabbatsbudet. Han hade redan retat gallfeber på dem. De skriftlärda ifrågasatte hur Jesus kunde förlåta synder och bota den lame som kom nerfarande genom taket i hans hus i Kapernaum. ”Vem kan förlåta synder utom Gud?” Mk 2:1-12. I nästa stycke talar Markus om att Jesus äter tillsammans med syndare. ”Äter han med tullindrivare och syndare?”

Fastan blir också ifrågasatt av Jesus i kap 2: ”Inte kan väl bröllopsgästerna fasta medan brudgummen är hos dem.”

När Jesus sen ifrågasätter deras tolkning av sabbatsbudet blir det bara för mycket. Hur kunde han tillåta lärjungarna att plocka ax och tröska på sabbaten? Problemet var inte att lärjungarna plockade lite ax från bondens åker. Det var tillåtet och räknades inte som stöld. Problemet var att de gnuggade axen mellan händerna. Det ansågs som man tröskade och det var arbete. Man fick inte arbeta på sabbaten. Och hur kunde Jesus vanhelga sabbaten genom att bota mannen med den förtvinade handen?

Jesus platsade inte i tidens religiösa mönster.

Det är bara Gud som kan förlåta synder. Först efteråt blev det klart att Jesus är Guds son, som gör allt vad Fadern vill att han skall göra. Botandet av den lame och mannen med den förtvinade handen är uttryck för Jesu omsorg och Guds skaparkraft. Kunde kung David mätta sina soldater med skådebröden i templet, som bara prästerna fick äta, kunde väl Jesus få bota en handikappad på sabbaten.

Syndernas förlåtelse är själva affärsiden för Guds rike. Det är Jesu uppgift att förlåta synder och vara tillsammans med de utsatta i samhället. Det är inte de friska som behöver läkare utan de sjuka, sa han vid ett annat tillfälle. Fastan är ett bra sätt att kommare närmare Jesus i bön, men ingen prestation som manipulerar Gud vilja.

Sabbaten

”Sabbaten blev till för människan och inte människan för sabbaten.” Sabbaten har sina rötter i skapelsen. Gud vilade på sjunde dagen från allt. I 2 Mos är det inte bara sjunde dagen som är vilodag utan också vart sjunde år, sabbatsåret. (GT-texten) Marken skulle få ligga i träda och återhämta sig. Det som växte skulle de fattiga och djuren få. Det är inte så dumt att bönderna får EU-bidrag för att låta marken ligga i träda. Du kanske tycker det ser tråkigt ut när världen svälter och åkrarna växer igen. Vilan är inlagd i skapelsen. Naturen har sin rytm i årstider och cykler. Vintern är vilans tid. Våren och sommaren är växandets tid och hösten är skördens.

Även vingården skulle få vila enligt GTtexten. Vinrankan är en bra bild av människans behov av vila. Vi behöver leva i en pendelrörelse av vila och arbete. På hösten beskärs vinrankan för att bära mer frukt. I vissa perioder blir vi beskurna för att kunna ge mer frukt. Ibland kallas det själens mörka natt när behovet av vinodlaren är som störst. På våren kommer först små bulliga skott som utvecklas till kvistar som växer ohämmat. Också de måste beskäras för att några skott ska ge stora druvor. Vinrankan pendlar mellan vila och växt, växt och beskärning.

Vila och arbete

Du som människa, behöver också en rytm mellan vila och arbete, arbete och beskärning. Den första människan skapades på sjätte dagen och fick börja med att vila. Först vila och sen arbete. Dygnet har 24 timmar. I skapelsen står det att det var afton och det var morgon. Guds dygn börjar med vila. Om du är utvilad orkar du mer av arbete. Det är inte så dumt att sova middag. Microsömnen mitt på dagen ger ny kraft till eftermiddagens arbete. Det är tillåtet, i en stressad värld, att hitta rytmen mellan vila och arbete. Om du slarvar med vilan och låter kroppen och själen gå på högtryck hela tiden, drabbas du i bästa fall av arbetsnarkomani. Det är illa i sig, om du inte kan koppla av. Men om narkomanin tar överhanden leder det ofta till för tidig död. Rest in peace. Pendeln slår alltså över i den eviga vilan. Inte ens präster är oumbärliga.

Jesus ägnade mycket tid till vila. Han gick på semester ute i vildmarken och höll kontakten med fadern. Semesterns vila och avkoppling ger kraft till en ny termin. Det är dumt att planera för mycket utan ta dagen som den kommer och åka dit vädret är vackrast.

Sabbatsvilan var också viktig för Jesus. Han gick till gudstjänsten och lyssnade på Ordet och bad. Men vilan fick inte bli ett tvång utan en möjlighet för att orka med människors nöd. Han kunde också skjuta på vilan om det kom en nödställd i hans väg.

Jag gillar söndag eftermiddag.

Det är den bästa tiden i veckan. Särskilt om jag fått vara med om en härlig högmässa. Det är så skönt att gå hem och äta söndagsmiddag med familjen och få sova en ordentlig middagsvil. Jag skulle aldrig få för mig att klippa gräset på söndag, även om det tillhör den kristna friheten. Det stör mig faktiskt om grannarna drar i gång gräsklipparen. Vi behöver också vila från oväsen och lyssna på fågelsången. Man kan koppla av på söndagseftermiddagen med olika saker. Min gamla kompis Ella i Fjällbacka, 94 år, satt gärna och stickade på söndagseftermiddagen. Det gjorde aldrig min mor, för det var arbete i mitt hem. En gång pratade vi om arbete på söndagen och jag frågade Ella om jag kunde gå ner i sneckaboen och dra igång hyveln. - Nej sa Ella, det kan du inte. - Vad är det för skillnad? - Det dånar. Och det ligger något i det. Vi behöver tänka på andras vila och inte störa.

Sabbatens firande enligt judisk sed är också ett tecken på förbundet mellan Gud och judarna. Episteltexten handlar om omskärelsen som är ett annat tecken på gamla förbundet. Till friheten har Kristus befriat oss. Livet med Kristus handlar om tron som får sitt uttryck i kärlek.