Johannes döparens dag - Profeten i Hawaii

Badplatsen Hawaii i Stenungsund

gjorde verkligen skäl för sitt namn i dag. Parkeringen var smockfull, trots att det ännu inte var midsommar. Nere vid vattnet stod en jättestor folksamling.

Det var en märklig blandning av människor. Några män i kostym var troligtvis affärsmän. På en klippa satt några skinheads och längre bort i gräset låg ett gäng tonåringar. Mammor med barnvagnar stod där och flera barn lekte i sanden. Några prästkollegor stod i en klunga lite för sig själv. Fem välvuxna karlar i blåställ hade satt sig ner på en bänk.

Det var nog minst tusen människor som stod där och alla lyssnade andlöst till en man som stod en liten bit ut i vattnet och talade. Han var märkligt klädd i säckväv, läderbälte och med sandaler på fötterna.

"Vem är han egentligen?", frågade jag en äldre dam i ljusgrå kappa och svart handväska. "Johannes döparen", viskade hon ganska högt och hyssjade. "Tyst! Jag vill lyssna." "Så mystiskt, vad gör Johannes döparen här?", tänkte jag.
"Omvänd er. Himmelriket är nära. Varför fyller ni livet med år, istället för att fylla åren med liv - verkligt liv!"

Nu vände han sig mot oss präster.
"Huggormsyngel, vem har sagt er att ni kan slippa undan den kommande vreden? Bär då sådan frukt som hör till omvändelsen. Varför predikar ni inte Guds ord till människor. De vill ha äkta fromhet och Sanning inte en massa människoord och människotankar."

Orden stack som nålar. Jag funderade på min kommande midsommarpredikan. Där fanns nog en hel del som borde ändras.

Någon frågade honom: "Vad skall vi då göra?" Han svarade: "Den som har två skjortor skall dela med sig åt den som ingen har, och den som har bröd skall göra på samma sätt. Försök att använda en del av dina pengar för att göra gott mot världens fattiga. Skaffa dig ett fadderbarn och stöd till exempel Lutherhjälpen."

"Vi arbetslösa, vad skall vi göra", frågade en annan. "Använd den tid du har fått till att hjälpa dina medmänniskor praktiskt, det finns många ensamma som skulle behöva få besök. Varför inte be och söka Gud? Han har en plan för ditt liv, försök ta reda på den."

"Vi pensionärer då", sade damen i den grå kappan, "vad skall vi göra?" "Era förböner för landet och folket är det som räddar Sverige. Fortsätt med att be för alla människor. Det finns också många vilsna barn och ungdomar som behöver någon som har tid med dem."

"Vi arbetare då", sa en av männen i blåställ. "Vad skall vi göra?" "Arbeta inte svart, utan var nöjd med din lön. Som kristen arbetare skall du göra ett ärligt, gott arbete, som du kan vara stolt över."

"Omvänd er. Himmelriket är nära. Sök inte efter olika sanningar utan efter Honom som är Vägen, Sanningen och Livet. Han är ingen opersonlig kraft eller makt utan Han är levande Gud, som personligen vill vara din vän och Frälsare!"

Nu var jag tyvärr tvungen att ge mig av. Undrar vad han kommer att säga till affärsmännen och politikerna? funderade jag. Det hade kommit ännu fler människor än förut. Jag brydde mig inte om att ta något dopp. Jag kände att jag redan hade fått en uppfriskande dusch.