Fredag: Bröllopet

Och jag såg den heliga staden, det nya Jerusalem, komma ner ur
himlen, från Gud, redo som en brud som är smyckad för sin man.
Uppenbarelseboken 21:2

Enligt judisk sed ägde ett bröllop rum i två steg – trolovningen och bröllopet. Trolovningen innebar en utväxling av löften och gåvor och ansågs i stort sett lika bindande som ett äktenskap. Det trolovade paret kunde kalla sig hustru och make, och om de separerade betraktades det som skilsmässa. Bröllopet följde en tid efter trolovningen och var framförallt en offentlig, social handling. Den inleddes med en högtidsprocession, ackompanjerad av musik och dans, då brudgummen och hans vänner gick för att hämta hans brud, som vid det laget hade gjort sig själv i ordning. Sedan förde han henne och sina vänner och släktingar hem till sig på bröllopsfest, vilken kunde pågå en hel vecka. Under den veckan välsignades bruden och brudgummen offentligt av föräldrarna och eskorterades till sovgemaket, där de fullbordade äktenskapet genom att ha intim gemenskap och förenas fysiskt.

Bibeln skäms inte för att tala om sex och äktenskap. Med ohämmad glädje liknar den mycket fysiskt förbundet mellan Gud och Israel vid ett äktenskap – se särskilt Jesaja, Jeremia, Hesekiel och Hosea.

Jesus själv vågade tala om sig själv som sina lärjungars brudgum och att det så länge han fanns bland dem var olämpligt för dem att fasta. Senare utvecklade Paulus, som ofta har stämplats som kvinnohatare, liknelsen vidare. Han framställde Kristus som brudgummen som älskade sin brud församlingen och offrade sig för henne för att kunna ställa fram henne inför sig själv i härlighet, helig och felfri (Ef 5:25-27). Med tillägget ”detta rymmer en stor hemlighet” menade han förmodligen att äktenskapet är en symbol för föreningen mellan Kristus och hans församling.

Läs vidare: Hes 16:7-8

GENOM BIBELN DAG FÖR DAG - Utgiven på Bornelings Förlag