Fredag: Eva blir skapad

Då försänkte Herren Gud mannen i dvala, och när han sov tog Gud ett av
hans revben och fyllde igen hålet med kött. Av revbenet som han tagit från
mannen byggde Herren Gud en kvinna och förde fram henne till mannen.
1 Moseboken 2:21–22

Hur bokstavligt det är tänkt att vi ska förstå denna gudomliga operation under gudomlig narkos är inte klart. Men något djupt och mystiskt hände som fick Adam, när han fick syn på Eva, att brista ut i historiens första kärleksdikt:

Denna är nu [hebr. ”denna gång”] ben av mina ben
och kött av mitt kött.
Hon skall heta kvinna,
ty av man har hon tagits. 1 Mos 2:23, Fb

Att hon togs från hans sida har bibelkommentatorerna uppfattat som symboliskt. Peter Lombard, som blev Paris biskop 1159, skrev exempelvis ett eller två år dessförinnan i sin berömda sammanfattning av kristen troslära med titeln The Book of Sentences*: ”Eva togs inte från Adams fötter för att vara hans slav, inte från hans huvud för att styra över honom, utan från hans sida för att vara hans livskamrat.” Och Matthew Henry, som påbörjade sin bibelkommentar 1704, kanske utvecklade Peter Lombards tanke vidare när han skrev att Eva inte ”skapades från hans [Adams] huvud för att råda över honom, inte från hans fötter för att bli trampad på av honom, utan från hans sida för att vara hans jämlike, under hans arm för att bli beskyddad och nära hans hjärta för att bli älskad”.

Därför är det bara rätt och riktigt att äktenskapet är den vedertagna och reglerade formen för samlevnad inom i stort sett samtliga kulturer. Därmed inte sagt att det är en mänsklig uppfinning. Den kristna läran beträffande äktenskapet börjar med det glada konstaterandet att det är Guds idé, inte vår. Som det står i förordet till 1662 års [brittiska] vigselakt: Äktenskapet ”instiftades av Gud själv på den oskuldsfulla människans tid”.

_____________
* ung. En bok full av meningar, övers. anm.

Läs vidare: Höga v 2:14-17

GENOM BIBELN DAG FÖR DAG - Utgiven på Bornelings Förlag