Paradisets kärlek, glädje och frid slogs i spillror på grund av människans olydnad, eller ”syndafallet”.
Men är då inte berättelsen om Adam och Eva en myt, en sägen som är sann teologiskt men inte historiskt? Ja, det påstår många, men jag tillhör dem som inte håller med. Visst förefaller den talande ormen och de namngivna träden mytiska – de återkommer ju senare i Skriften i uppenbart symbolisk form. Angående ”livets träd” se Upp 2:7; Upp 22:2, Upp 22:14; och angående ”ormen från urtiden som är Djävulen” se Upp 12:7; Upp 20:2.
Men aposteln Paulus bekräftar klart och tydligt Adams historicitet. Han drar en väl genomtänkt parallell mellan Adam och Kristus. Han framhåller att på samma sätt som synden och döden kom in i världen genom en enda människas olydnad – Adams – har frälsning och liv gjorts möjliga genom en enda mans lydnad, nämligen Kristus (Rom 5:12-21). Hans argumentering skulle sakna faktagrund om Adams olydnad inte var lika historiskt förankrad som Kristi lydnad.
GENOM BIBELN DAG FÖR DAG - Utgiven på Bornelings Förlag
Här finns länkar till god bibelundervisning av kända bibellärare.
Här finns länkar till god bibelundervisning av kända bibellärare.
