Onsdag: Skam och beskyllningar

Då öppnades deras ögon, och de såg att de var nakna.
Och de fäste ihop fikonlöv och band dem kring höfterna.
1 Moseboken 3:7

Skam och beskyllningar blev två av de omedelbara följderna av Adams och Evas fall.

Först: skam. Som ett resultat av att de åt av den förbjudna frukten ”öppnades deras ögon”. Här avses självfallet inte deras fysiska ögon, utan samvetets ögon. Nu såg de med ogrumlad klarhet det idiotiska och onda i sitt uppror mot Gud. Dessutom blev det så att deras fysiska nakenhet, som de tidigare inte hade blygts för (1 Mos 2:25), nu gjorde dem generade – en symbol för deras skuldkänsla inför Gud. Men även om de bekände sin synd så framgår det inte att de verkligen förstod vidden av densamma om de inbillade sig att de kunde skyla över sin förlägenhet med några ynka fikonlöv! (1 Mos 3:7).

Det andra knepet som både Adam och Eva tog till var att skylla ifrån sig. Adam beskyllde Eva för att ha gett honom att äta av frukten och anklagade sedan Gud för att ha gett henne åt honom som sällskap i lustgården (1 Mos 3:12). När Gud sedan konfronterade Eva med vad hon hade gjort skyllde hon i sin tur på ormen för att han lurat henne (1 Mos 3:13).

Sådana skamkänslor och beskyllningar är en påtaglig verklighet än i dag. Vi kan bli väldigt påhittiga i våra ytliga försök att såväl mildra vår egen känsla av skam som att lägga över skulden på andra. ”Det ligger i mina gener”, säger vi, ”eller min uppfostran, eller en medfödd svaghet som jag inte kan rå för.” Men det är en viktig aspekt av vår gudalika mänsklighet att ta ansvar för de val vi gör.

Läs vidare: Joh 16:8-11

GENOM BIBELN DAG FÖR DAG - Utgiven på Bornelings Förlag