Att frukta Herren är början till vishet.
Ordspråksboken 9:10
Predikaren är mest känd för sin pessimistiska refräng: ”Meningslöst! Meningslöst och åter meningslöst!” (Pred 1:2, NIV).
Detta tal om ”mening” och ”meningslöshet” slår an en sträng hos många människor i dag som söker efter egenvärde. Viktor Frankl exempelvis, som överlevde Auschwitz koncentrationsläger som pojke och senare utnämndes till professor i psykiatri vid Wiens universitet, blev övertygad om människans grundläggande ”strävan efter mening”. ”[Människans] strävan att finna en mening med sitt liv”, skrev han, ”är hennes främsta drivkraft.”*
Predikaren ger uttryck för många humör- och känslosvängningar, men den betonar
framförallt det meningslösa i människans liv, fjättrad som hon är av tid och rum och blundar för eller förnekar Gud som en verklighet. Om verkligheten begränsas av tiden och människans korta liv med all dess orättvisa och smärta som börjar vid födelsen och slutar som för djuren, med död och förgängelse – ja, då är allt ”meningslöst! Meningslöst och åter meningslöst!”
Eller om verkligheten begränsas av rummet, till människans ”möda under solen”, utan referenspunkt ovanför och bortom samma sol, då är även detta ”meningslöst! Meningslöst och åter meningslöst!” Allt är fåfängligt och ett jagande efter vind.
Endast Gud kan skänka mening åt livet, eftersom endast han kan bidra med de dimensioner som saknas. Gud lägger evighet till tiden och översinnlighet till rummet. Det är därför som ”Herrens fruktan är början till vishet”, för visheten börjar med ett ödmjukt erkännande av Guds existens.
_____________
* Viktor Frankl, Livet måste ha mening (NOK Pocket, 1996).
Läs vidare: Pred 1:1-11
GENOM BIBELN DAG FÖR DAG - Utgiven på Bornelings Förlag
Här finns länkar till god bibelundervisning av kända bibellärare.
Här finns länkar till god bibelundervisning av kända bibellärare.
