Salig är den som fått sin överträdelse
förlåten, sin synd övertäckt.
Psalm 32:1, Fb
Det finns två grundläggande problem som plågar alla människor överallt.
Det första är vår känsla av skuld över det förflutna, och det andra är vår ängslan inför morgondagen. Ps 32 tar upp båda dessa problem.
För det första lovar Gud att förlåta oss. Psalmen börjar med en saligprisning. ”Salig är den som fått sin överträdelse förlåten.” Men hur kan Gud välja att inte hålla våra synder emot oss och istället förlåta dem? Aposteln Paulus besvarar denna fråga genom att citera de första två verserna i denna psalm som ett gammaltestamentligt exempel på Guds rättfärdiggörelse av syndaren av nåd genom tro, helt oberoende av goda gärningar (Rom 4:6-8).
Men då måste vi bekänna vår synd. Gud kan inte täcka över våra synder med förlåtelse om vi inte själva lyfter fram dem i en bekännelse. Därför fortsätter David med att beskriva det elände som drabbar dem som vägrar att erkänna sina synder. Långt innan termen psykosomatisk hade uppfunnits berättar David om hur hans plågade samvete ledde till allvarliga fysiska symtom.
För det andra lovar Gud att vägleda oss. Fyra gånger i vers 8 ger han samma löfte: ”Jag vill ge dig insikt och lära dig den väg du skall gå, jag vill ge dig råd, min blick skall följa dig.” Lägg dock märke till att omedelbart efter löftet följer en varning: ”Var inte som en häst eller en mula utan förstånd” (Ps 32:9).
Gud lovar alltså att vägleda oss, men vi får inte tro att han ska göra det på samma sätt som man styr hästar och mulor. Varför inte? Därför att de saknar förstånd, i motsats till oss. Guds vanliga metod för att vägleda oss sker med hjälp av våra mentala processer, inte i strid med dem.
Läs vidare: Ps 32:1-11
GENOM BIBELN DAG FÖR DAG - Utgiven på Bornelings Förlag
Här finns länkar till god bibelundervisning av kända bibellärare.
Här finns länkar till god bibelundervisning av kända bibellärare.
