Och jag hörde Herrens röst. Han sade: ”Vem skall
jag sända och vem vill vara vår budbärare?”
Då sade jag: ”Här är jag, sänd mig!”
Jesaja 6:8, Fb
Jesaja kapitel 6 är välkänt i många församlingar som en utmanande text i samband med missionspredikningar. Men dess ursprungliga tillämpning var långt mer personlig; texten skildrar Jesajas profetkallelse. Ordet ”sända” (”Vem skall jag sända? Sänd mig!”) gör detta klart. För Jahve sände profeterna, liksom Jesus senare sände apostlarna, och uppdrog åt dem att undervisa i hans namn. På samma sätt sa Jahve till de falska profeterna: ”Jag har inte sänt er.”
Kärnan i Jesajas kallelse var när han i en syn fick se Jahve, upphöjd och helig där han satt på sin himmelska tron omgiven av serafer som ropade: ”Helig, helig, helig” (Jes 6:3). Det var en uppenbarelse av Kungen (”mina ögon har sett Konungen”, Jes 6:5) som han fick år 740 f. Kr. i samband med att kung Ussia firade sitt lands välstånd och sedan dog. Jesaja kunde inte låta bli att jämföra de båda rikena, och hela hans framtida tjänst färgades av övertygelsen att Jahve var Konungen, värdig vår tillit och lydnad.
Därefter följer Jesajas syndabekännelse, rening och uppdrag. Samtidigt blev han varnad att folket skulle förhärda sina hjärtan och förkasta Guds ord för att Guds dom skulle drabba dem. Jesus själv citerade dessa ord (Matt 13:14-15) liksom aposteln Paulus (Apg 28:25-29).
Ändå fanns det en glimt av hopp. Som när ett träd fälls och stubben lämnas kvar, så ska det bli med Israel. ”Ett heligt släkte är den stubben” (Jes 6:13). Här finner vi ett av särdragen i Jesajas budskap, nämligen att det efter katastrofen skulle finnas en kvarleva av trogna lärjungar (Jes 8:16-18).
Läs vidare: Jesaja 6
GENOM BIBELN DAG FÖR DAG - Utgiven på Bornelings Förlag
Här finns länkar till god bibelundervisning av kända bibellärare.
Här finns länkar till god bibelundervisning av kända bibellärare.
