Herrens Ande är över mig, ty han har smort mig
till att frambära ett glädjebud till de fattiga.Lukas 4:18
Matteus och Markus förlägger Jesu besök i Nasarets synagoga senare under hans tjänst. Lukas däremot placerar det i början av hans tjänst, eftersom han ser det som en profetisk prolog till både Jesu budskap och hans eget folks förkastelse av honom.
Jesus läste de två första verserna i
Jesaja 61 och hävdade direkt efteråt att det var honom Jesaja syftade på. ”I dag har detta skriftställe gått i uppfyllelse inför er som hör mig” (
Luk 4:21). Han var Messias, den Smorde, som hade blivit utsänd till att befria fyra kategorier av människor: de fattiga, de fångna, de blinda och de förtryckta.
Kärnfrågan är huruvida den svåra situationen för dessa grupper är andligt eller socialpolitiskt betingad. Det finns olika svar på den frågan. Somliga förandligar evangeliet, som om det endast erbjöd befrielse från synd. Andra politiserar evangeliet som om det endast erbjöd befrielse från yttre förtryck. Ingen av dessa tolkningar är tillfredsställande, för ingen av dem gör ensam rättvisa åt texten. ”De andliga” glömmer att Jesus umgicks med de fattiga, medan ”politikerna” glömmer att det grekiska ordet för frihet (
Luk 4:18) också kan betyda ”förlåtelse”.
Den enda lösningen på detta dilemma är att säga att båda är rätt, eftersom Jesus undervisade om båda. Gamla testamentets fattiga är både de ödmjuka fattiga som ropar till Gud om barmhärtighet och de förtryckta fattiga som är i behov av befrielse. Vidare ”kommer evangeliet som ett glatt budskap till båda grupperna. De andligen fattiga, som...ödmjukar sig inför Gud tar i tro emot frälsningen som gåva... De materiellt fattiga och maktlösa finner dessutom en ny värdighet som Guds barn, jämte kärlek från bröder och systrar som vill dela deras kamp för befrielse från allt som förnedrar och förtrycker dem.”*
Det som är sant beträffande de fattiga (både materiellt och andligt) är också sant beträffande de fångna, de blinda och de förtryckta. Dessa båda aspekter av evangeliet är ett glatt budskap även för dem.
_____________
*”The Manila Manifesto” (1980), John Stott, red., Making Christ Known: historic mission documents from the Lausanne Movement, 1974-1989 (Grand Rapids: Eerdmans, 1997), 234-35.
GENOM BIBELN DAG FÖR DAG - Utgiven på Bornelings Förlag